St Peders väg m fl, St Peder/Lödöse (RAÄ 23) LM-RF (1979) [sv]

Anledning: Handschaktning för ombyggnad av trappa på Passagården 1:66.

Handschaktet är knappt en halvmeter brett och avser endast att ge utrymme för murningen. Det omfattar en sträcka på 4,4 m utefter husets östsida utanför källartrappan. Nedgrävningen från markytan räknat har ett djup på ca 1,15 m. Schaktets norra del är aningen stört, kanske en tidigare ledningsgrävning, med något oklar begränsning. Här iakttas fasta lämningar, byggnadsgrunder el. dyl. Tre markanta skikt syns i profilen: rödbrun sand skiktad med trampad mylla, sedan kommer ett kraftigt underliggande lerskikt med ett mellanskikt av mylla med daterande keramik och stengodsfragment. Det tredje skiktet bestod av sandig hårt packad lera. I det djupaste lagret förekommer omrörd bränd lera med kolinslag, det ger ett intryck av inomhusgolv. Omrörningen kan tyda på en avrensad och utflyttad golv- eller härdlera. Vid husets östsida tillvaratogs ett par sågade ben av den typ som kan hänföras till kammakeri eller annat benhantverk.

Anledning: Schaktning för kabeläggning (kraftverket) och nyanläggning av gångbana utefter St. Pedersväg (Vägverket). Avsnittet Gårdabron- bagariet vid Trekanten.

Schaktet på sydsidan (bredd 80cm, djup genomsnittligt 60-70cm) löper ungefär parallellt med S. Peders väg ca 10m från åkanten och söderut. Schaktet på nordsidan löper från genomskärningen av vattenrännan snett mot NV och når östra vägkanten av S. Peders väg omedelbart norr om brofästet. En del extra schaktningar i samband med grävskador har gjorts. En del tegel förekommer möjligen från en senmedeltida markyta. Ovanför finns ett recent påfyllnadslager. I östra schaktets lägre parti, i kabeldiket från norra åstranden till norra brofästet, kunde ett brandlager iakttas, möjligen markerande en senmedeltida nivå. Tyvärr bröts detta skikt av en sentida störning. I västra schaktet förekom starka inslag av tegelskrot och murbruk- sannolikt från kyrkan, från kyrkobyggnadstiden på 1800-talet eller tidigare. Det kom fram mycket stora förhållandevis tunna hällar (upp till 1,20m i längd) i fyllnadsmaterialet. En gissning om hällarnas ursprung kan vara att de ingått i den äldre brobyggnad som föregått den nuvarande bron, byggd omkring 1890, eller från något kyrkobygge eller äldre husgrundsparti. Inga fynd utöver tegelpartiklar förutom ett keramikfynd i ytjord (sen Siegburg-keramik, fot av kanna, troligen 1400-tal).

I vägkanten vid brons norra fäste anläggs en dräneringsbrunn (schaktbredd ca 1,2m, djup 2,2m). Genomskärningen av lagerföljden visar tydligt vilken avsevärd nivåhöjning brobygget 1890 måste ha inneburit.Fynd: keramik, järnslagg, tegel, glas och porslin. Föremål av järn, sten, ben och horn, trä, läder