Arkeologisk utredning [sv]
Inför en planerad solcellspark inom fastigheten Råshult 1:5 strax söder om Diö samhälle har, gjordes en arkeologisk utredning steg 1 för att bedöma om det fanns fornlämningar eller indikationer på fornlämningar inom området. Steg 1 utredningen omfattade en fältinventering samt kart- och arkivstudie över ett drygt 52 ha stort område. Vid fältinventeringen påträffades spår av historisk odling bestående av flera områden med röjningsrösen. Dessa bedömdes dock inte utgöra fornlämningar och relaterar till odlingsmark som fanns upptagen på det historiska kartmaterialet. I området hittades också spår av småskalig stenbrytning som inte föreslås omfattas av vidare arkeologiska steg. Ett boplatsläge påträffades som utgjordes av ett höjdläge i kanten av Såganässjön. Boplatsläget föreslås omfattas av en arkeologisk steg 2 utredning, om den inte går att undanta från en exploatering.[sv]
Arkeologisk förundersökning [sv]
Sommaren 2004 gjordes en förundersökning steg 1 inom gårdstomten för Linnés Råshult (Stenbrohult 86:1). Arbetet utfördes av Smålands museum på uppdrag av Länsstyrelsen i Kronobergs län, som också bekostade insatserna. Tanken med den förberedande prospekteringen var att få fram en förkunskap om vilka lämningar som kunde förväntas finnas dolda under mark och vilka arkeologiska och naturvetenskapliga metoder som kunde vara användbara. Eftersom Linnés Råshult är en känslig miljö lades stor vikt vid att använda arbetsmetoder som kunde ge ett gott resultat med små markingrepp. Genom att kombinera olika prospekteringsmetoder strävade man efter att få en mångsidig bakgrundsbild som kunde vara en god vägledning då det gällde att planera hur provrutor och eventuella mindre schakt skulle placeras vid kommande undersökningar.[sv]
Arkeologisk förundersökning [sv]
Denna rapport behandlar steg 2 av en förundersökning av gårdstomten vid Råshult Södregård, där Carl von Linné föddes 1707 och levde sitt första år. Arbetet skedde på uppdrag av Länsstyrelsen i Kronobergs län som också bekostat insatserna och syftet var att öka kunskapen om hur gården varit strukturerad under äldre tid. I nästan samtliga rutor påträffades olika bebyggelselämningar i form av stenläggningar, syllstensrader, vägbeläggningar och odlingsytor. Dessutom framkom en äldre stensatt källa. De påträffade lämningarna härrörde huvudsakligen från 1700- och 1800-talen och det är tydligt att det under mark på Råshult finns välbevarade lämningar från gårdens tidigare skeden. Några spår efter faser äldre än år 1700 kunde dock inte påvisas. Ett förhållandevis stort fyndmaterial i form av keramik, glas och järnföremål framkom. Utifrån undersökningsresultaten presenteras i rapporten ett förslag till rekonstruktion av gårdens utseende vid skilda tider.[sv]
Arkeologisk undersökning [sv]
Inför Carl von Linnés 300-årsjubileum gjordes en mängd insatser för att levandegöra miljön på och kring gården Råshult, där Linné bodde sitt första år i livet. En av dessa insatser var att frilägga och undersöka den kullerstensbelagda gårdsplanen, samt att sammanställa information om gården till guiderna som arbetade med att ta emot besökare. Stenläggningen varierade i utseende och karaktär inom olika delar av gårdsplanen. Stenmaterialet verkade vara odlingssten som hade skiftande färg och form. Det förekom även en hel del markfasta stenar som man låtit ligga kvar och ingå i stenläggningen. Tillsammans gav detta en karaktär av en enkel och funktionell stenläggning. I den östra delen av gårdsplanen fanns många uppstickande större jordfasta stenar och
stenläggningen upphörde här gradvis. Det är möjligt att den loge som nämns i syneprotokollet från 1751 legat här. Här fanns även ett fundament till en loftbod som är känd från början av 1800-talet. Inom gårdsplanens nordvästra del fanns grunden
till ett äldre hus inlemmad i stenläggningen. Denna tidigare inte kända husgrund är äldre än grunden efter den sätesstuga som nämns 1751. Vid friläggandet påträffades ett stort antal fynd av vardagskaraktär, främst keramik- och glasskärvor. Fynd av slagg visade att det funnits en smedja någonstans i närheten. Ett av de få fynd som tydligt kan knytas till 1700-talet var ett glassigill från en butelj med firmamärket från Henrikstorps glasbruk, ett skånskt bruk vars produktion upphörde 1760.[sv]
Kulturhistorisk förstudie [sv]
I syfte att sammanställa och öka kunskapen kring den plats där Carl von Linné växte upp, genomfördes en kulturhistorisk utredning år 2006. Studien gjordes inför firandet av Linnéåret 2007, samt för att ge underlag inför eventuella framtida arkeologiska undersökningar på platsen. Arbetet gjordes i form av litteratur-, arkiv- och kartstudier, samt genom inmätningar av synliga lämningar på platsen.[sv]
Arkeologisk utredning [sv]
Inför Carl von Linnés 300-årsjubileum år 2007 önskade kyrkorådet i Stenbrohult att öka kunskaperna om platsens kulturhistoria genom ett pedagogiskt arkeologiskt projekt. Detta syftade till att öka deltagandet och kunskaperna om arkeologi, historia och kulturarvet för barn i åk 4 och 5 i Älmhults kommun. Syftet var också att få en bättre inblick i när prästgården etablerades och hur den kom att förändras fram till avhysningen vid slutet av 1800-talet. Lämningarna efter den gamla prästgårdstomten visade sig vara omfattande och fornlämningen var betydligt mer komplex än förväntat, genom spår från flera förhistoriska tidsperioder. Fynden antydde att gården etablerades senast under högmedeltid. Kyrkan i Stenbrohult har sannolikt uppförts på 1200-talet som en så kallad gårds- eller privatkyrka av en stormannaätt. De äldsta gårdslämningarna skulle hypotetiskt kunna utgöra rester av den sätesgård till vilken kyrkan ursprungligen uppförts. De äldsta fynden består enbart av två skärvor yngre svartgods. Några högmedeltida hus kunde inte beläggas. Den nyfunna boplatsen visade fynd från mesolitikum och keramik från brons- eller järnåldern. En anläggning daterades till 1200-970 f. Kr.[sv]
Arkeologisk utredning [sv]
I samband med planerna på en lakvattenanläggning i Äskya, berördes ett fossilt åkermarksområde (RAÄ Stenbrohult 199:1). Inga boplatslämningar framkom men två röjningsrösen daterades. Det ena till sen historisk tid och det andra till tiden 770 - 400 f. Kr.[sv]
I arbeid...