Efterundersökning [sv]
I en önskan att levandegöra bygdens historia initierade Fastighetskontoret i Markaryd en restaurering av gravfältet RAÄ 23 (nu RAÄ 23:2), samt en undersökning av stensättningen RAÄ 23:2 (nu RAÄ 164). På in nybyggd intilliggande rastplats skulle också informationstavlor om platsen sättas upp. Till följd av planerna på en ny industritomt på andra sidan om väg E4 gjordes även undersökningar av ett fossilt odlingslandskap (RAÄ 154) samt en tidigare okänd stensättning (RAÄ 155). Det faktum att RAÄ 23 har förändrats från en skeppssättning med kringliggande fossil åkermark och att även nya stensättningar och boplatsspår framkommit i samband med tidigare undersökningar på platsen, har gjort att beteckningen RAÄ 23 respektive RAÄ 23:1 och 23:2 har förändrats under handläggningens gång. Ett faktum som i hög grad förvirrar förståelsen av denna och de föregående rapporterna. Att platsen för RAÄ 23 även bytt namn från Luhrpasset till Kullen gör inte det hela enklare.[sv]
Undersøkelse
Inventering [sv]
M 10604 omfattar ett flertal flintföremål, sannolikt från Almundsrys socken där dr Knut Kjellmark organiserade lokala inventeringar av flinta i åkrarna.[sv]
Undersøkelse
Schaktkontroll [sv]
Den 16-17 maj 1989 företog Smålands Museum en schaktkontroll och arkeologisk undersökning i samband med nybyggnation av tomter. Ytan motsvarade ett 35x125 meter stort område inom Angelstad 10:2 i Angelstad socken. Fyra härdar påträffades och undersöktes. Ett kolprov daterades till 1780±100 BP (ST 12278), d.v.s. Romersk järnålder.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk utredning [sv]
Under 2024 gjordes en arkeologisk utredning inför Tingsryd kommuns arbete med att ta fram en detaljplan för del av fastigheten Tingsryd 4:95. Syftet var att möjliggöra för detaljhandel och andra verksamheter i Tingsryds tätort. I utredningen ingick kartanalys, fältinventering och sökschaktning. Inga stenålderslämningar kunde påvisas i området, trots närheten till en senneolitisk hällkista. En äldre vägbank som löpte genom området mättes in och undersöktes med hjälp av ett tvärschakt där lagerföljden dokumenterades och provtogs.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk utredning [sv]
Inför planeringen av en bergtäkt inom fastigheten Berg 6:2 gjordes en arkeologisk utredning med maskinschaktning år 1993. Utredningen berörde den fossila åkermarken RAÄ Berga 41 inom exploateringsområde etapp 1.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk undersökning [sv]
I augusti till oktober 1993 utförde Smålands museum en slutundersökning på fastigheten Berg 6:2 i Bergs socken, Växjö kommun, Kronobergs län. Den föranleddes av planerna på att öppna en bergtäkt. Området låg på väst- och sydvästsidan av ett berg. Undersökningen berörde röjningsröseområden och en grav, vilken innehöll undersökningens enda fynd: 5 g brända ben från människa.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk undersökning [sv]
I samband med en arkeologisk studiecirkel år 1991 - 1992, gjordes en arkeologisk dokumentation av några murpartier till Berga gamla kyrka. Den medeltida kyrkan revs omkring år 1820 för att ge plats åt den nuvarande kyrkan strax norr om den gamla. Två schakt grävdes för hand över långhusets sydvästra del vid torn och långhus och ett schakt över kyrkans sydöstra del vid kor och absid. Anslutningen mellan långhuset och tornet visade att dessa uppförts samtidigt, men att koret ursprungligen haft ett rakt avslut. Under absiden framkom järnslagg med bottenskållor och fastsintrad lera, sotlager, skörbränd sten, rödbränd sand, träkol och sjömalm, vilket möjligen kan tolkas som en smedja använd under kyrkans byggtid. I schakten fanns tio gravläggningar, samt fem mynt från 1600- och 1700-talet. Små putsfragment med färgspår i gult, rött och ockra framkom i anslutning till koret, vilket gav en antydan om att koret kan ha varit målat.[sv]
Undersøkelse
Schaktövervakning [sv]
I samband med nedläggande av ett nytt avloppssystem samt anläggandet av en scen inom Berga hembygdsförening på Prästtorp 1:42 i Ljungby kommun genomfördes en schaktningsövervakning. Inom ytan för hembygdsföreningens område fanns ett flertal registrerade fornlämningar. En hög (RAÄ Berga 24:1), en boplats (RAÄ Berga 63:2) samt ytterligare tre fornlämningar. Vid den genomförda schaktningsövervakningen återfanns inga arkeologiska kontexter eller fynd.[sv]
Undersøkelse
Schaktövervakning [sv]
I samband med omläggningen av trappan till Berga kyrka gjordes en arkeologisk schaktningövervakning. Resultatet visar att marken vid trappan har fyllts ut och jämnats till. I den plana etagen mellan trappavsatserna in till kyrkogården fanns spår efter en äldre nergrävning in mot kantstenen i ett ursprungligt skikt med orangeaktig sand. Sannolikt är nedgrävningen kopplad till en äldre trappkonstruktion då denna tydligt sammanföll med de större kantstenarna. I två rutor som grävdes och tangerade nergrävningen påträffades en bit av en kritpipa, ett mindre obränt benfragment samt några små bitar tegel. Denna del av trappan låg ca 1 meter under dagens marknivå för kyrkogården och även delvis utanför kyrkogårdsmuren, vilket kan jämföras med undersökningen av boplatsen Berga 64:1 år 1983, där det kunde konstateras att delar av kyrkogården hade fyllts ut med ca 1 m massor. Inga spår efter gravar påträffades men sannolikt kan de små obrända ben som hittades kopplas till kyrkogården. Inga anläggningar framkom som går att härleda till den äldre boplatsen.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk förundersökning [sv]
Inför byggnation i närheten av Berga kyrka, förundersökte Smålands museum en mindre del av av boplatsen RAÄ 64:1 år 2001. Denna boplats har tidigare delundersökts år 1982 och 1984, men har aldrig avgränsats. Boplatsen daterades då till perioden 950 - 1100-tal. Utifrån resultaten av de tidigare delundersökningarna och områdets topografi antogs boplatsen kunna ha omfattat stora delar av höjden kring kyrkan. Endast en liten del av området har undersökts. Vid förundersökningen år 2001 hittades boplatslämningar som daterades till perioden folkvandringstid/vendeltid.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk utredning [sv]
År 1982 undersöktes boplatslämningar från järnåldern inom Berga kyrkogård (RAÄ Berga 64:1). Boplatsen påträffades vid grävning av en ny grav inom en ej tidigare utnyttjad del av kyrkogården. Fornlämningen var inte känd sedan tidigare och länsantikvarien beslöt då, att en undersökning skulle komma till stånd. Boplatsomrâdet låg på en en liten moränhöjd där Berga kyrka och kyrkogård legat sedan tidig medeltid. Vid undersökningen framkom ett 4x4 m stort grophus och fyndet av en sländtrissa som visar att huset bland annat annat kan ha använts för textilhantverk. Utanför huset fanns härdar för matlagning och fragment av keramikkärl. Efter att huset brunnit ner fylldes grophuset igen och täcktes av ett kulturlager. Över det fanns härdar och delgelfragment som antydde att metallhantering skett på platsen.[sv]
Undersøkelse
Provundersökning [sv]
Undersøkelse
Arkeologisk förundersökning [sv]
Inför en planerad exploatering inom en del av fastigheten Bergkvara 6:1 i Växjö, gjordes en inledande förundersökning. En omfattade inventering/kartering, sondering av historiska källor och rekognoscering för pollenanalys, gav sammantaget en god utgångspunkt för fortsatt arbete med det aktuella området. Området bedömdes ha en hög kunskapspotential. Det stegvisa utförandet med den aktuella förundersökningen, följd av en föreslagen fördjupad förundersökning inriktad på sökschaktsgrävning, ansågs ge goda möjligheter till att få en rättvisande bild av områdets potential.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med restaureringsarbeten vid Bergkvara slottsruin (RAÄ Bergunda 32:1) gjordes en förundersökning i form av en mindre schaktningsövervakning. De ytor som berördes av grävningsinsatserna var mycket begränsade. I botten av det ena schaktet påträffades ett fyndförande kulturlager som innehöll ett åttiotal fragment av djurben. En osteologisk analys av benmaterialet visade att det utgjordes av matavfall. Ett djurben 14C-analyserades och daterades till senmedeltid. De flesta benen var från nöt, men även gris, får och get förekom. En liknande konsumtion dominerad av nötkött har tidigare konstaterats vid andra medeltida borganläggningar i Småland och Skåne. En isotopanalys från det daterade benet visade att nötboskapen betat i skogsmark. En tand av nöt visade även slitage som tyder på hypoconulid, en ärftlig förändring av tänderna som är vanlig inom små, isolerade boskapspopulationer. En överrepresentation av denna förändring har tidigare noterats bland djurben från det medeltida Växjö. Förmodligen hör detta samman med förekomsten av en regional boskapsras, kanske den senare utdöda lantrasen smålandskon. Två keramikskärvor påträffades. Den ena var av typen yngre rödgods och den andra var av en importerad, förmodligen tysk, keramik av lergods med invändig grön glasyr och utvändig ljus engobe. I det schakt som grävdes närmast ingången till slottsruinen påträffades enbart raseringsmassor.[sv]
Undersøkelse
Antikvarisk kontroll [sv]
I samband med en restaurering av, samt ledningsdragning kring Blädinge kyrka år 1986, gjordes en antikvarisk schaktkontroll.[sv]
Undersøkelse
Delundersökning [sv]
Enligt uppgift i Fornsök skall de föremål som hör till L 1315 grävts upp ur en gravhög på ett gravfält i Bogla (RAÄ 19, Rogberga sn) år 1873. De kvarvarande gravarna på gravfältet är runda, fyllda stensättningar, samt resta stenar, så det mest rimliga antagandet är att fynden kommer från en stensättning. Föremålen skänktes år 1873 av riksdagsman P. Peterssons sterbhus. Anledningen till att fynden skänkes till Smålands museum i Växjö, trots att Bogla ligger i Jönköpings län, var sannolikt att Smålands museum vid den tiden var det enda kulturhistoriska museet utanför Stockholm.[sv]
Undersøkelse
Provundersökning [sv]
År 1988 gjordes en kartering och arkeologisk provundersökning inom Lessebo, eller Läseboda, gamla bytomt (RAÄ 188:1 Hovmantorp sn). Platsen kallas nu allmänt för Bolet.[sv]
Undersøkelse
Provundersökning [sv]
År 1989 gjordes en arkeologisk provundersökning inom Lessebo, eller Läseboda, gamla bytomt (RAÄ 188 Hovmantorp sn). Platsen kallas nu allmänt för Bolet.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk förundersökning [sv]
På uppdrag av Länsstyrelsen i Kronoberg utförde Smålands museum en arkeologisk förundersökning av fornlämning 213:1 i Angelstads socken, Ljungby kommun. Fornlämningen bestod av en övergiven gårdstomt. Syftet med förundersökningen var att fastställa omfattning, innehåll och avgränsning av gårdstomten, samt undersöka om andra under mark dolda fornlämningar förekom inom området. Platsen rymde lämningar av mänskliga aktiviteter från skilda tidsperioder, främst stenålder och nyare tid. Platsen var dock mycket skadad av plöjning varför dess informationspotential var begränsad. Ytterligare antikvariska insatser rekommenderas inte.[sv]
Undersøkelse
Efterundersökning [sv]
I samband med schaktningsarbeten för en ny parkeringsplats vid Bolmsö kyrka år 2001, hittades spår av en förhistorisk boplats. Inom 300 kvadratmeter kunde 83 stolphål, 13 gropar och en större grop mätas in. Den stora mängden anläggningar och fynd av slagg och ugnsfragment, visade att platsen varit en central del av en boplats med järnframställning under framförallt vendeltid.[sv]
Undersøkelse
I arbeid...