Arkeologisk förundersökning [sv]
Inför utbyggandet av en fjärrvärmeledning utförde Smålands museum 2001 en förundersökning av södra delen av RAÄ 119:1, ett område med fossil åkermark. Syftet var klarlägga den fossila åkermarkens karaktär, datera den, klarlägga om det finns boplatslämningar, samt skapa ett underlag för framtida analyser av markanvändning i området. Tre röjningsrösen snittades och dokumenterades. Inga boplatslämningar hittades. Sju kolproven från tre röjningsrösena daterades från senmesolitikum till folkvandringstid. Tillsammans med resultaten från utredning och förundersökning del 1, kan man ana en uppodlings/röjningsfas under förromersk järnålder. Området har dock använts kontinuerligt från bronsåldern.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk undersökning [sv]
Inför utbyggnaden av industriområdet norr om Ljungby, utförde Smålands museum 2003 en särskild arkeologisk undersökning av röjningsröseområdet RAÄ 119. Syftet med undersökningen var att beskriva odlingsutvecklingen i området och att diskutera källkritiska aspekter av datering av fossil åkermark. De fem röjningsrösen som undersöktes gav tio nya 14C-dateringar. Tillsammans med resultaten från förundersökningarna, gav dessa en god översiktlig bild av områdets odlingsutveckling. Resultaten visar att området varit brukat från bronsålder fram till åtminstone romersk järnålder. Det finns inga belägg för odling efter förhistorisk tid.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk utredning [sv]
Inför en planerad utbyggnad av Ljungby nordvästra industriområde gjordes en arkeologisk utredning i två steg. Den visade att det fanns två tidigare okända områden med fossil åkermark. Dessa fick beteckningen RAÄ 121:1 och 122:1 (Ljungby sn). Inom området fanns även den tidigare kända fornlämningen RAÄ 119:1. Utredningen omfattade också sökschakt efter boplatslämningar, men inga boplatsspår framkom.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk utredning [sv]
Inför en planerad bostadsbebyggelse inom fastigheten Växjö 6:2 gjordes en arkeologisk utredning år 1999. Den visade att det fanns spår av en förhistorisk boplats inom exploateringsområdet. Denna fick benämningen RAÄ Växjö 361.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk förundersökning [sv]
Med anledning av en planerad industribyggnation genomfördes en arkeologisk förundersökning i anslutning till RAÄ 23:1-2 och 138 i Traryds socken. RAÄ 23 utgjordes enligt fornminnesregistret av en skeppssättning och ett område med fossil åkermark och RAÄ 138 av en boplats från äldre jägarstenåldern. Syftet med den aktuella förundersökningen var dels att avgränsa boplatsen, dels att undersöka om det fanns ytterligare gravar eller boplatslämningar inom förundersökningsområdet. Resultatet visade att boplatsen RAÄ 138 inte sträckte sig in i det aktuella undersökningsområdet och att den fossila åkermarken RAÄ 23:2 i själva verket utgjordes av ett förhistoriskt gravfält.[sv]
Undersøkelse
Efterundersökning [sv]
År 1979 uppmärksammades vid vårdbesiktning att två av högarna på gravfältet Blädinge RAÄ 4, hade skadats vid snöröjning. Dessutom hade ytterligare några högar fått mindre skador. Det beslöts att högarna skulle efterundersökas. Rapport från en sådan undersökning har inte kunnat hittas. Däremot finns i det arkeologiska magasinet, en fyndask med en liten mängd brända ben, märkt Blädinge socken, Lästad. Då det inte fanns någon annan undersökning som benen kunde komma från, är det troligt (dock ej 100% säkert) att de kommer från en efterundersökning av Blädinge RAÄ 4 som aldrig rapporterades. En möjlighet är också att benen samlades in vid själva vårdbesiktningen och att någon efterundersökning aldrig ägde rum.[sv]
Undersøkelse
Ytplockning [sv]
År 2011 gjordes fynd vid plöjning på fastigheten Möcklagård 1:1 på Bolmsö. Fynden registrerades som boplatserna RAÄ 216-218 samt fyndplatsen RAÄ 219.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk undersökning [sv]
Vid ombyggnationen av väg E4 låg fornlämning 65, en stensättning i vägens sträckning. Runt om den låg ett område med fossil åkermark som omfattade röjningsrösen, stensträngar, hak, terrasskanter och stenröjda ytor. Stensättningen visade sig vid undersökningen vara ett röjningsröse och inte en grav. Möjligen var det efter det som lämningen bytte benämning till RAÄ 256 i Markaryd socken. RAÄ Markaryd 247, hade en första röjningsfas under medeltid, sannolikt samtidigt som enheten Brånhult tillkom. Den andra odlingsfasen var från sentida odling.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk förundersökning [sv]
Med anledning av att en ny sträckning av väg E4 skulle dras förbi Markaryd, gjordes under sommaren år 2002 en arkeologisk förundersökning av stenåldersboplatsen RAÄ 68:1 i Markaryd socken.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk förundersökning [sv]
Undersökningarna år 2001 föranleddes av den planerade omläggningen av det mindre vägnätet längs väg E4 strax söder om Strömsnäsbruk. Dessa gjordes i sin tur i samband med utbygganden av väg E4 till motorvägsstandard. Förundersökningarna berörde RAÄ 110:1 (tidigare omr. 30:1) och 115:1 (tidigare omr. 29:III) i Traryd socken, Kronobergs län. Dessutom berördes ytterligare tre fornlämningar som benämns område 28, 30:I – II, även de i Traryd socken. Fornlämningarna utgjordes i samtliga fall av fossil åkermark. Undersökningarna syftade till att klargöra fornlämningarnas preliminära brukningstid, bevarandegrad och karaktär. Dessutom var syftet att undersöka om andra typer av lämningar, främst boplats- och/eller järnframställningslämningar fanns inom ett antal av områdena. Arbetet med karteringen av fornlämningarna påvisade inte några ytterligare strukturer eller formelement i åkermarken annat än röjningsrösen. Sammanlagt undersöktes och dokumenterades nio röjningsrösen. Dateringarna föll inom främst två tidsperioder: romersk järnålder - vikingatid och medeltid - nyare tid. De dominerande dateringarna till järnålder stämmer väl överens med tidigare undersökningar av röjningsröseområden längs väg E4. Tre av områdena med fossil åkermark var markberedda, vilket skadat fornlämningarna i olika hög grad. Inga andra typer av fornlämningar påträffades vid undersökningarna. Vidare arkeologiska åtgärder föreslogs inom område 28, 29:III och 30:II, samt vidare kvartärgeologiska undersökningar inom område 28.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk förundersökning [sv]
Inför utbyggnaden av väg E4 förbi Markaryd, utförde Smålands museum år 2002 en förundersökning i Brånhult. Tre fornlämningar registrerades. RAÄ Markaryd 65 (en stensättning?), RAÄ 66 (två tjärdalar), samt RAÄ 67 (en fyndplats eller boplats). Sedan dess har 65 och 66 utgått. Endast ett fåtal fynd framkom på boplatsen.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med nybyggnationen av väg E4 förbi Markaryd framkom en stenåldersboplats (RAÄ 70:1) på en holme i en våtmark. Då endast ett fåtal fynd och inga anläggningar framkom vid för-undersökningen, bedömdes vidare arkeologiska insatser inte nödvändiga.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk undersökning [sv]
Inför ombyggnad av nätet av småvägar kring väg E4 vid Markaryd, undersöktes fossil åkermark inom Gräsholma 4:6, 4:17 och Klint 2:38. Områdena fick benämningen omr. 28 och 30:II och senare RAÄ 135 och 136 i Traryd socken. Inga fynd gjordes, men prov togs för datering och vedartsbestämning. Inom RAÄ 135 låg tyngdpunkten i odlingsröjningen under perioden romersk järnålder - vikingatid. Inom RAÄ136 låg tyngdpunkten inom perioden vikingatid - medeltid.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk undersökning [sv]
Smålands museum utförde under hösten 2004 en arkeologisk slutundersökning av stenåldersboplatsen RAÄ 68:1, Markaryd sn. Undersökningen föranleddes av en planerad nybyggnation av väg E4. De preliminära resultaten från undersökningen tydde på att fornlämningen utgjordes av en boplatslämning från äldre stenålder. Troligen stammade fynden från ett tämligen kortvarigt nyttjande av platsen. Vid undersökningen påträffades en tydlig stenkonstruktion som troligen utgjorde resterna av ett vindskydd eller en hydda.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med att planeringen av en ny industritomt inom fastigheten Ulvaryd 1:64 samt ombyggnaden av väg E4 byggdes vid Markaryd, gjordes två förundersökningar. Det övergripande syftet med dem var att öka kunskapen kring regionens agrara lämningar genom att klargöra odlingslämningarnas karaktär, omfattning och datering. Förundersökningen skulle även besvara frågan om det fanns boplatslämningar i anslutning till den fossila åkermarken i området, samtidigt som förutsättningarna för en kvartärgeologisk analys skulle undersökas. Vid förundersökningen framkom agrara lämningar bestående av röjningsrösen, terrasskanter och stensträngar. Enligt 4 stycken 14C-dateringar verkade den första uppodlingsfasen infalla under romersk järnålder och den andra brukningsfasen under medeltiden. Inom området återfanns också lämningar från senare tid. Ingen särskild undersökning förordades.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk undersökning [sv]
I samband med ombyggnation av väg E4 förbi Markaryd gjordes en särskild arkeologisk undersökning av en medeltida skogsgård (RAÄ Markaryd 276) med järnframställning (RAÄ Markrayd 274 & 279) och fossil åkermark (RAÄ Markaryd 75:1). På 1200-talet kom en familj till Högahylte. De röjde undan den täta bokskogen och bakom huset anlade de långsmala tegar för odling och betesmarker. Förutom jordbruk och boskapsskötsel försörjde man sig på att tillverka och sälja järn och kolstål, främst till Danmark. Mycket såldes på marknader eller i handelsstäder där man kunde köpa eller byta till sig andra varor. Analys av keramikskärvor som hittades på gården visar att man dukade med fat som var tillverkade i Helsingborg. Efter bara 100 eller 150 år övergavs gården. Antagligen är den ett typiskt exempel för hur den medeltida kolonisationen kan ha fungerat i stora delar av Småland. Inom området fanns även senare historiska lämningar i form av tjärrännor (RAÄ Markaryd 13 & 281), en kolbotten (RAÄ Markaryd 275), samt spår av en boplats från stenåldern (RAÄ Markaryd 278).[sv]
Undersøkelse
Schaktkontroll [sv]
År 1985 förordades en antikvarisk kontroll i samband med ombyggnad av den enskilda vägen mellan Marsjö-Öjarp och Bolmen. Vägen gick i anslutning till gravfältet RAÄ Annerstad 5:1 och väster om vägen låg 6-7 gravlika anläggningar, varav 4 stycken snittades med maskin. Under en av anläggningarna togs 14C-prov från utspritt kol och under en annan ett 14C-prov från en sotfläck. Ytterligare ett 14C-prov togs från en sotfläck mellan anläggningarna. I rapporten definieras inte anläggningarna men det är sannolikt att man funderat över om det var gravar eller odlingslämningar, då det på påsen för kolprov 1 står att kolet kom från ett röjningsröse. Inget av proverna verkar ha daterats.[sv]
Undersøkelse
Inventering [sv]
Föremålen från Midingsbråte glasbruk (M 68125) lämnades till Smålands museum av historieprofessor Lars-Olof Larsson i september 2006. Föremålen som består av glasskärvor och glasspill från glastillverkning, ugnsfragment, samt en järnkrok tillvaratogs år 1967 på platsen för glasbruket i Midingsbråte, vilket var i bruk en kort period på 1630-talet. Platsen jämnades med marken år 1970 (Larsson 1973:12f).[sv]
Undersøkelse
Inventering [sv]
Midingsbråte glasbruk var i bruk under 1630-talet. Föremålen som omfattas av M 68130 lämnades till Smålands museum som lösfynd från platsen år 1958.[sv]
Undersøkelse
Kulturhistorisk förstudie [sv]
Inför dragningen av en ny 400 kV-ledning mellan Alvesta (G-län) och Hemsjö (Bl) år 1998, utförde Smålands museum en arkeologisk kulturmiljöutredning. I samband med denna gjordes terränginventering. Utredningen resulterade i två rapporter, varav den sisa var en bilaga med objektsbeskrivningar. Senare gjordes även en utredning steg 2 av 7 stycken objekt (SM rapport 1999:7), en komplettering för utredningsalternativ 2 vid Fridafors (PM av Nylén 8/3 1999), en arkeologisk förundersökning inom RAÄ 5 i Blädinge sn (Anmälan om utförd ark und. av UV-väst (lst 220-5701-99), ett antal arkeologiska utredningar och förundersökningar längs sträckan (UV-väst 2000:36 samt en kompletterande utredning steg 1 för en ny sträckning vid Grimsnäs, Kampanäs och Fridafors (SM rapport 2000:1).[sv]
Undersøkelse
I arbeid...