Arkeologisk utredning [sv]
Under våren 2024 genomfördes en arkeologisk utredning, steg 1 och 2, inom fastigheten Rinkaby 3:3. Utredningen genomfördes med anledning av att en solcellspark planerades att anläggas på fastigheten. Sedan tidigare finns områden med fossil åkermark registrerat i och i anslutning till, utredningsområdet. Vid utredningen kunde två, sedan tidigare oregistrerade, områden med fossil åkermark konstateras inom fastigheten. Även boplatslämningar påträffades på två platser i anslutning till den äldre strandlinjen. En anläggning kunde dateras till 1459–1634 e.Kr.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk forskningsundersökning [sv]
Som en del av forskningsprojektet Runstenar i Tiohärad, genomfördes en arkeologisk undersökning i anslutning till runstenen RAÄ 38:1 (Sm 42) i Ryssby socken. Undersökningen berörde även RAÄ 213 i Ryssby socken, en neolitisk boplats. Runstenar beskriver ofta livsöden under slutet av järnåldern och början av medeltiden. Inom projektet försökte arkeologer och historiker förstå mer om varför runstenarna står där de står i landskapet och om det har skett några speciella aktiviteter i anslutning till dem. Undersökningen visade att stenen definitivt stod på sin ursprungliga plats. Den gav också en god bild av hur monumentets grundfundament såg ut, men det gick inte gick att urskilja spår av bebyggelse eller speciella aktiviteter intill stenen. Resultaten var viktiga för fortsättningen av projektet, som bland annat kommer att fokusera på en analys av historiska kartor. Genom dem kan man undersöka äldre ägorstrukturer, som kan vara viktiga om man vill förstå runstenen i Tuna.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk förundersökning [sv]
År 2000 genomförde Smålands museum och UV väst en arkeologisk förundersökning av två områden med fossil åkermark (RAÄ Bergunda 152 och 158) i Räppe industriområde utanför Växjö. Lämningen innehöll också en hällkista, RAÄ 50. Vid undersökningen av vad man trodde var ett relativt okomplicerat röjningsröseområde kunde man identifiera spåren av ett förhistoriskt kulturlandskap. Till att börja med framkom en tidigare okänd stensättning (RAÄ 243) och ett hålvägssystem (RAÄ 244). Det intressanta med hålvägarna var att det fanns vägar som gick förbi och fram till både hällkistan och stensättningen. Man kan därför tänka sig att gravarna under långa tider var viktiga för människor, som minnesmärken, kultplatser, eller orienteringspunkter. En av hålvägarna ledder också till en möjlig stenhusgrund bredvid hällkistan. Strax söder om Räppe vid torpet Stora Hammar finns ytterligare en sådan stenhusgrund. Den tolkas som ett kulthus som haft en rituell funktion. Även skålgropsblock påträffades på platsen. Utöver förundersökningen av den fossila åkermarken gjordes en utredning för att bedöma förekomsten av förhistoriska boplatslämningar. Inom RAÄ 158 framkom ett komplext område med boplatslämningar från senneolitikum - äldre bronsålder till och med järnålder som fick benämningen RAÄ 241.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk förundersökning [sv]
Efter att den arkeologiska utredningen av boplatslämningar inom Räppe industriområde visat på ett komplext och välbevarat bronsålderslandskap av hålvägar, röjningsrösen och gravar, utfördes en arkeologisk förundersökning år 2002. Förundersökningen förstärkte bilden som utredningen gett. En ny grav identifierades, en stensättning som tidigare troddes vara ett röjningsröse (RAÄ 248). Man hittade även åtminstone tre skålgropsblock (RAÄ 246), sten- och jordvallar, samt en stenanläggning som tolkades som resterna av ett hus. Det framkom även mer boplatslämningar och fynd (RAÄ 241) samt hålvägar. Huset tolkades som ett möjligt kult- eller dödshus och hålvägarna gick såväl dit som till den nyfunna graven. Sammanlagt var hålvägssystemet ca 1 km. Området i Räppe är unikt, och visar på hur intressanta lämningar som kan finnas i områden som inte brukats under historisk tid.[sv]
Undersøkelse
Kartering [sv]
I samband med en planerad byggnation i Räppe (Bergkvara 6:21) gjordes en kartering inom de södra delarna av RAÄ 158. Ett fossilt åkermarksområde med röjningsrösen och ett flertal gravar. Karteringen visade att området var större än man tidigare sett och att det innehöll fler typer av odlingslämningar än röjningsrösen[sv]
Undersøkelse
Kartering [sv]
Den kompletterande karteringen omfattade ett mindre område i östra delen av det fossila åkermarksområdet RAÄ Bergunda 158:1. Kopletteringen föranleddes av en föreslagen vägsträckning för anslutning till ett planerat arbetsområde invid järnvägen.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med anläggandet av en ridbana gjordes år 1994 en arkeologisk förundersökning. I anslutning till FU-området fanns två rösen (RAÄ 35 och 36), samt ett område med fossil åkermark (RAÄ 72).[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk förundersökning [sv]
Under två dagar i november 2020 utfördes en förundersökning av ett röse, L1955:9698, med omliggande mark i Aringsås i Alvesta. Undersökningen utfördes på uppdrag av Länsstyrelsen för att kartlägga skadestatus på röset samt bedöma huruvida eventuella under mark dolda fornlämningar fanns i närområdet. Inga lämningar påträffades i området utanför röset. I röset kunde stora delar av bevarade lager påvisas och fynd av slaget stenmaterial påträffades. Två sotfläckar i botten av röset daterades till förromersk–romersk järnålder. Om röset skulle beröras av en exploatering bedömer Museiarkeologi sydost att en arkeologisk slutundersökning är nödvändig. Länsstyrelsen beslutar om ytterligare antikvariska åtgärder.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk undersökning [sv]
År 1909 gjorde dr. Knut Kjellmark en arkeologisk undersökning av de centrala delarna av röset RAÄ 36:1 i Aringsås socken. Graven låg 200 m sydöst om lägenheten Fridhem, på högsta delen av den ås som sträcker sig parallellt med sjön Salens västra strand. Vid undersökningen påträffades ett antal flintskärvor. När Alvesta köping senare ville ta grus från åsen gav Riksantikvarieämbetet tillstånd till museichefen Jan-Erik Anderbjörk att undersöka och ta bort hela röset år 1955. Efter bortröjningen av träd och buskar visade sig graven vara 28 m i diameter och 3,5 m hög. Det hade också ett brätte runt om och precis i raskanten mot grustäkten hittades ett svärd och en rakkniv av brons (M 18156-29 och 30, samt M 18156-28). När stenarna lyftes bort från röset framkom flera sekundärbegravningar i form av fragmenterade lerkärl och brända ben. Det hittades också en sländtrissa relativt högt uppe i röset. I botten av röset fanns två rektangulära stenkonstruktioner, vilka tolkades som husgrunder. Den första var 4 m lång, 2,4 m bred och 1,5 m hög och den andra var 4,2 m lång, 2,2 m bred och inte lika väl bevarad som den första. Denna typ av byggnader har aldrig förr påträffats vid undersökning av bronsåldersrösen i Norden. Anderbjörk tolkade dem som grvmonument, då de i botten hade en tydlig kantkedja, men inga fynd framkom. Det fanns även andra typer av stensatta gångar eller stenfigurer under röset.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk utredning [sv]
Inför en planerad solcellspark inom fastigheten Råshult 1:5 strax söder om Diö samhälle har, gjordes en arkeologisk utredning steg 1 för att bedöma om det fanns fornlämningar eller indikationer på fornlämningar inom området. Steg 1 utredningen omfattade en fältinventering samt kart- och arkivstudie över ett drygt 52 ha stort område. Vid fältinventeringen påträffades spår av historisk odling bestående av flera områden med röjningsrösen. Dessa bedömdes dock inte utgöra fornlämningar och relaterar till odlingsmark som fanns upptagen på det historiska kartmaterialet. I området hittades också spår av småskalig stenbrytning som inte föreslås omfattas av vidare arkeologiska steg. Ett boplatsläge påträffades som utgjordes av ett höjdläge i kanten av Såganässjön. Boplatsläget föreslås omfattas av en arkeologisk steg 2 utredning, om den inte går att undanta från en exploatering.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk förundersökning [sv]
Sommaren 2004 gjordes en förundersökning steg 1 inom gårdstomten för Linnés Råshult (Stenbrohult 86:1). Arbetet utfördes av Smålands museum på uppdrag av Länsstyrelsen i Kronobergs län, som också bekostade insatserna. Tanken med den förberedande prospekteringen var att få fram en förkunskap om vilka lämningar som kunde förväntas finnas dolda under mark och vilka arkeologiska och naturvetenskapliga metoder som kunde vara användbara. Eftersom Linnés Råshult är en känslig miljö lades stor vikt vid att använda arbetsmetoder som kunde ge ett gott resultat med små markingrepp. Genom att kombinera olika prospekteringsmetoder strävade man efter att få en mångsidig bakgrundsbild som kunde vara en god vägledning då det gällde att planera hur provrutor och eventuella mindre schakt skulle placeras vid kommande undersökningar.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk förundersökning [sv]
Denna rapport behandlar steg 2 av en förundersökning av gårdstomten vid Råshult Södregård, där Carl von Linné föddes 1707 och levde sitt första år. Arbetet skedde på uppdrag av Länsstyrelsen i Kronobergs län som också bekostat insatserna och syftet var att öka kunskapen om hur gården varit strukturerad under äldre tid. I nästan samtliga rutor påträffades olika bebyggelselämningar i form av stenläggningar, syllstensrader, vägbeläggningar och odlingsytor. Dessutom framkom en äldre stensatt källa. De påträffade lämningarna härrörde huvudsakligen från 1700- och 1800-talen och det är tydligt att det under mark på Råshult finns välbevarade lämningar från gårdens tidigare skeden. Några spår efter faser äldre än år 1700 kunde dock inte påvisas. Ett förhållandevis stort fyndmaterial i form av keramik, glas och järnföremål framkom. Utifrån undersökningsresultaten presenteras i rapporten ett förslag till rekonstruktion av gårdens utseende vid skilda tider.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk undersökning [sv]
Inför Carl von Linnés 300-årsjubileum gjordes en mängd insatser för att levandegöra miljön på och kring gården Råshult, där Linné bodde sitt första år i livet. En av dessa insatser var att frilägga och undersöka den kullerstensbelagda gårdsplanen, samt att sammanställa information om gården till guiderna som arbetade med att ta emot besökare. Stenläggningen varierade i utseende och karaktär inom olika delar av gårdsplanen. Stenmaterialet verkade vara odlingssten som hade skiftande färg och form. Det förekom även en hel del markfasta stenar som man låtit ligga kvar och ingå i stenläggningen. Tillsammans gav detta en karaktär av en enkel och funktionell stenläggning. I den östra delen av gårdsplanen fanns många uppstickande större jordfasta stenar och
stenläggningen upphörde här gradvis. Det är möjligt att den loge som nämns i syneprotokollet från 1751 legat här. Här fanns även ett fundament till en loftbod som är känd från början av 1800-talet. Inom gårdsplanens nordvästra del fanns grunden
till ett äldre hus inlemmad i stenläggningen. Denna tidigare inte kända husgrund är äldre än grunden efter den sätesstuga som nämns 1751. Vid friläggandet påträffades ett stort antal fynd av vardagskaraktär, främst keramik- och glasskärvor. Fynd av slagg visade att det funnits en smedja någonstans i närheten. Ett av de få fynd som tydligt kan knytas till 1700-talet var ett glassigill från en butelj med firmamärket från Henrikstorps glasbruk, ett skånskt bruk vars produktion upphörde 1760.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk utredning [sv]
Då handelsområdet Samarkand skulle utökas i slutet av 1990-talet, gjordes en arkeologisk förundersökning inom den fossila åkermarken RAÄ 291:1. Denna syftade i första hand till att avgöra den förekomst av boplatslämningar som antyddes genom analys av markkemiska data. I södra delen av området framkom en tidigare okänd stensättning (RAÄ Växjö 347) som delvis torvades av, men som lämnades utanför explateringen. Både stensättningarna och den fossila åkermarken karterades också inom förundersökningen. För de exploateringsytor som låg utanför fornlämningen gjordes en arkeologisk utredning.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk undersökning [sv]
I samband med att handelsområdet Samarkand skulle utökas i början av 2000-talet berördes en stensättning med kantvall (RAÄ Växjö 290:1) och ett område med fossil åkermark (RAÄ Växjö 291:1). Undersökningen visade att man hade börjat stenröja odlingsmarken under äldre bronsålder och fortsatte fram i romersk järnålder. Stensättningar med kantvall brukar traditionellt bedömas som gravar, men eftersom det inte gick att avgöra om de få benfragmenten var av djur eller människa, bedömdes funktionen som oklar. Kol som togs på tre ställen under kantvallen daterades till perioderna äldre bronsålder, förromersk järnålder och romersk järnålder.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk undersökning [sv]
I samband med bytet av en gammal fjärrvärmeledning och en vattenledning i Växjö stad, gjordes en arkeologisk förundersökning i form av en schaktningövervakning. Vid undersökningen framkom grunden till en källare. Väggarna bestod av stora stenar och det fanns flera nivåer av golvlager. Det understa trägolvet kunde 14C-dateras till 1400-talet och förmodligen var det vid denna tid som källaren byggdes. På de övre golvnivåerna fanns fynd från källarens sista brukningstid. Där framkom bland annat en tapp och en kran till en öltunna. På den översta golvnivån i källaren hittades ett danskt silvermynt präglat år 1644. Efter den förödande stadsbranden år 1658 gjordes en ny stadsplan. Bebyggelsen i området flyttades och källaren togs ur bruk.[sv]
Undersøkelse
Schaktövervakning [sv]
I samband med nedläggning av kanaliseringsrör i delar av Sandgärdsgatan, Kronobergsgatan, Storgatan och Linnégatan i Växjö, gjordes en arkeologisk schaktningsövervakning. Den syftade till att fastställa om det fanns bevarade kulturlager eller anläggningar i de tidigare grävda ledningsschakten. När det gällde ledningsdragningen i Kronobergsgatan, Storgatan och Linnégatan kom den att göras utan Smålands museums vetskap och inga resultat redovisas därför därifrån. Inga kulturlager, anläggningar eller fynd framkom dock i schaktet från Sandgärdsgatan.[sv]
Undersøkelse
Schaktkontroll [sv]
I samband med nedläggningen av en VA-ledning i Sandgärdsgatan i Växjö, gjordes en arkeologisk schaktningsövervakning. Inom den södra delen av Sandgärdsgatan, i anslutning till Kungsgatan framkom ett flertal kulturlager med fynd från 1500 - 1700-tal.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk förundersökning [sv]
När en ny väg skulle byggas genom Sandsbro i Växjö, gjordes en arkeologisk förundersökning år 2002. Den berörde en boplats kallad RAÄ 40:1 i Gårdsby socken. Området delades av ett vattensjukt område och efter förundersökningen gavs den södra delen benämningarna Gårdsby 280 och 283. En härd inom RAÄ 40:1 daterades till senmesolitikum, och det är möjligt att boplatsen härrör från denna tid. Det skulle kunna förklara anläggningarnas svaga färgning. I övrigt var det få fynd och mycket recenta spår inom förundersökningsområdet.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk utredning [sv]
När väg 23 skulle få en ny sträckning genom Sandsbro i Växjö, genomförde Smålands museum en särskild arkeologisk utredning. Vid utredningen grävdes flera provschakt. Området delades in i delområdena A - F. I ett schakt inom område B (som till viss del överlappar med den några år senare upptäckta RAÄ 281, en boplats) hittades en härdbotten och en bit keramik. Man hittade också bränd lera, som inte verkar ha tillvaratagits.[sv]
Undersøkelse
I arbeid...