Arkeologisk utredning [sv]
Inför en planerad exploatering inom fastigheten Uppvidinge-Lenhovda 112:1 genomfördes en arkeologisk utredning steg 2, samt förundersökning. Vid undersökningarna som berörde fornlämningarna L1954:6039, L2022:5606, L2022:5607, L2022:5608, L2022:5788, L2022:5782, L2022:5776, L2022:5759, L2022:6792, L2022:5758 och L2023:496, framkom fossil åkermark, kolbottnar och boplatser.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk utredning [sv]
Med anledning av tillbyggnad av fastigheten Odensjö 1:5 i Skatelövs socken, utförde Smålands museum 2002 en arkeologisk utredning steg 1 och 2. Innan utredningen fanns det inga registrerade fornlämningar i området. 12 sökschakt drogs. En härd och två fynd av flinta påträffades.[sv]
Undersøkelse
Inventering [sv]
I samband med RAÄ:s och Skogsstyrelsens inventering av forn- och kulturlämningar inom det så kallade Skog- och historiaprojekt, framkom ett antal lösfynd (M 68029) i anslutning till kolningsanläggningen RAÄ Hemmesjö 806. Projektet startade år 2003 och pågick i några år framåt. Endast en rapport finns (från året 2003), men det är oklart vilket år fyndet är från.
Påsen märkt Hemmesjö 806 innehöll 6 fragment av kvarts, 5 av bergart, samt 4 flintfragment.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med exploatering för ett utvidgat industriområde inom fastigheten Bergkvara 6:1 samt del av Bergkvara 6:21 (blivande fastigheten Snapperiskogen 1), gjordes en fördjupad förundersökning år 2018. Området omfattade ett röjningsröseområde, en stensättning, samt ett röse och under mark framkom boplatslämningar från tidig bronsålder till och med folkvandringstid. De boplatslämningar som fanns inom det aktuella området utgjorde spår efter en långvarig, kontinuerlig bebyggelse som förmodligen flyttat runt inom sin odlingsmark. Vid tidigare undersökningar inom fossil åkermark har man främst påträffat begränsade boplatslämningar och någon motsvarighet till den boplats som framkom inom det aktuella förundersökningsområdet är inte känd. I de fall större boplatser framkommit har kopplingen till den fossila åkermarken försvunnit. Denna kombination av boplatslämningar och fossil åkermark gav därför en ovanlig möjlighet att undersöka en bebyggelse från bronsålder och äldre järnålder tillsammans med sin omgivande odlingsmark. Den sammansatta fornlämningsmiljön med de två tidigare kända gravarna ökade ytterligare lämningarnas värde. Boplatslämningarnas största potential låg i att de ingick i en sammansatt och ovanligt välbevarad fornlämningsmiljö. En fortsatt särskild arkeologisk undersökning föreslogs därför inför en exploatering av området. En sådan undersökning bedömdes vara av stort intresse både för forskarvärld och allmänhet. Fynden från undersökningen (M 67969) härrörde från grav- och boplatsområdet RAÄ 271 i Bergunda socken.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk undersökning [sv]
Undersøkelse
Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med en ombyggnad av väg 120 mellan Göteryd och Delary förundersöktes sex lokaler. De representerade mänsklig påverkan i kulturlandskapet så som röjningsbränning under 200-500-talet, odlingslämningar från 500- till 1600-talet, samt historiska spår av bebyggelselämningar.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk undersökning [sv]
På uppdrag av Länsstyrelsen i Kronobergs län genomfördes en arkeologisk undersökning inom fastighet Ramnäs 1:18. Fornlämning L2018:1529 var registrerad som en lägenhetsbebyggelse med namnet Bräkentorp, även kallad ”Sodanissens tomt”. Den innehöll lämningar efter en backstuga och låg på norra sidan av väg 120 som Trafikverket planerade bygga om för att öka trafiksäkerheten. År 2021 undersöktes resterna av backstugan bestående av stensatt grund och en separat källargrop. Platsen omgärdades av stenmurar. Fyndmaterialet bestod av hushållsrelaterade fynd, särskilt kärl för matservering och förvaring. Glas från fönster, buteljer och fotogenlampor förekom rikligt. Enstaka fynd utgjordes av en sked i nysilver, ett hammarhuvud, en hästsko, ett bibelkors i metall samt några små flaskor av pressglas avsedda för mediciner eller parfym. Det troligaste är att Bräkentorp anlades som torp/backstuga mellan åren 1864-1966 i samband med laga skifte. Minst fyra hushåll bodde i torpet fram till att det revs 1930, bland andra Nils Johannesson Sodanissen med familj som bodde där mellan åren 1881-1904. Vid förundersökning taget kolprov inom trolig husgrund, under en stenläggning, gav 14C resultat 335 +-40 BP, vilket motsvarar 1460-1645 AD (2 sigma).[sv]
Undersøkelse
Schaktkontroll [sv]
I samband med arbetet kring en miljökonskekvensbeskrivning år 2001 påträffades två spetsade pålar i ett dräneringsdike. Mot bakgrund av den stora kunskapspotentialen i fynd som bevarats i mossar daterades en av pålarna på initiativ av Smålands museum. Pålen visade sig vara från 1500-talet.[sv]
Undersøkelse
Kulturhistorisk förstudie [sv]
I syfte att sammanställa och öka kunskapen kring den plats där Carl von Linné växte upp, genomfördes en kulturhistorisk utredning år 2006. Studien gjordes inför firandet av Linnéåret 2007, samt för att ge underlag inför eventuella framtida arkeologiska undersökningar på platsen. Arbetet gjordes i form av litteratur-, arkiv- och kartstudier, samt genom inmätningar av synliga lämningar på platsen.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk utredning [sv]
Inför Carl von Linnés 300-årsjubileum år 2007 önskade kyrkorådet i Stenbrohult att öka kunskaperna om platsens kulturhistoria genom ett pedagogiskt arkeologiskt projekt. Detta syftade till att öka deltagandet och kunskaperna om arkeologi, historia och kulturarvet för barn i åk 4 och 5 i Älmhults kommun. Syftet var också att få en bättre inblick i när prästgården etablerades och hur den kom att förändras fram till avhysningen vid slutet av 1800-talet. Lämningarna efter den gamla prästgårdstomten visade sig vara omfattande och fornlämningen var betydligt mer komplex än förväntat, genom spår från flera förhistoriska tidsperioder. Fynden antydde att gården etablerades senast under högmedeltid. Kyrkan i Stenbrohult har sannolikt uppförts på 1200-talet som en så kallad gårds- eller privatkyrka av en stormannaätt. De äldsta gårdslämningarna skulle hypotetiskt kunna utgöra rester av den sätesgård till vilken kyrkan ursprungligen uppförts. De äldsta fynden består enbart av två skärvor yngre svartgods. Några högmedeltida hus kunde inte beläggas. Den nyfunna boplatsen visade fynd från mesolitikum och keramik från brons- eller järnåldern. En anläggning daterades till 1200-970 f. Kr.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk undersökning [sv]
I samband med att gång- och cykelvägen öster om stensättningen Växjö 105:1 behövde breddas, gjordes en arkeologisk undersökning. I detta fall valde man att enbart undersöka den två meter breda remsa i stensättningens östra del som skulle beröras av breddningen. Den övriga delen av stensättningen ligger fortfarande kvar orörd. De brända humanben som framkom i en sekundärgrav, 14C-daterades och man kan konstatera att gravläggningen gjordes under äldre bronsålder någon gång mellan 1 400 och 1 100 f. Kr. Begravning genom kremering var vanligast under senare delen av bronsåldern och under järnåldern. Denna grav är dock ett av flera exempel på att man även utfört kremationsbegravningar under tidig bronsålder. Något som man tidigare trodde var mycket ovanligt. Några gravgåvor eller någon urna hittades inte trots att all jord från stensättningen sållades.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk undersökning [sv]
När vägen mellan Växjö och Rottne skulle byggas om år 1999, gjordes en arkeologisk undersökning inom den västra delen av gravfältet RAÄ 11:1 i Söraby socken. På gravfältet fanns ursprungligen ett 30-tal stensättningar, högar och resta stenar. Vid vägomläggningen skulle fyra av gravarna undersökas, men all planering ställdes på ända när fornlämningen visade sig vara betydligt mer komplex än vad man föreställt sig. Då undersökningen var över hade arkeologerna hittat ytterligare åtta stensättningar och två domarringar, med fynd av bland annat ett likarmat spänne, ler- och glaspärlor, bronsknappar och en pincett, liksom en stor stenpackning med mängder av små stenkonstruktioner som innehöll brända ben, harts och kol. Dessa gravar var från perioden yngre romersk järnålder till vendeltid (400 - 800 e. Kr.) Utöver det fann man två skeppsristningar, varav den ena fanns på en av domarringarnas klumpstenar och den andra på ett markfast block (RAÄ Söraby 224). I strandkanten var också tre garvningsgropar. De daterades till yngre romersk järnålder respektive folkvandringstid - vendeltid. När dessa lämningar var undersökta och borttagna gjordes ytterligare en avbaning med grävmaskin. Under det som arkeologerna trodde var ett naturligt grus- och sandlager, visade det sig finnas spår av två långhus och ett tjugotal brandgravar (RAÄ Söraby 223). De daterades till senare delen av förromersk järnålder till och med äldre romersk järnålder (ca 200 f. Kr. - 200 e. Kr.). Tre av brandgravarna innehöll vapengåvor med bland annat en lansspets och ett eneggat svärd. Två av brandgravarna med gravurnor hade placerats intill väggen i ett av husen, som en del av en ritual. Längst i botten fanns också boplatslämningar och fynd från olika delar av stenåldern. Undersökningen visade vilken fantastiskt lång platskontinuitet som kan finnas på gravfälten inom det gamla folklandet Värend och att urlakade jordlager är en problematik som måste beaktas.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk förundersökning [sv]
Inför en planerad ändring av vägkorsningen mellan väg 880 och 897 vid Stockekvarn, gjordes en arkeologisk förundersökning av boplatsen RAÄ 99:1 i Söraby socken. Förundersökningen visade att spåren var av historisk karaktär. Se även föregående rapporter under referenser.[sv]
Undersøkelse
Efterundersökning [sv]
När vägen mellan Växjö och Rottne skulle släntas gick man av misstag för nära gravfältet RAÄ 11:1 i Söraby socken. Smålands museum gjorde en arkeologisk efterundersökning och kunde konstatera att två stensättningar och ett brandlager skadats. Ett fåtal fynd av brända ben gjordes.[sv]
Undersøkelse
Efterundersökning [sv]
I samband med återställningsarbete av stormskadade fornlämningar, efterundersöktes ett skadat röse, RAÄ 3:1 i Annerstad socken. Trots att graven var mycket skadad framkom fynd av krossad kvarts som spritts över marken innan graven anlades, brända människoben samt lite träkol, vilket daterades till folkvandringstid-vendeltid.[sv]
Undersøkelse
Efterundersökning [sv]
I stormen Gudruns spår fälldes många träd och ibland skadades förhistoriska gravar. På gravfältet RAÄ 4:1 i Ljungby socken efterundersöktes och restaurerades en stensättning år 2007, där brända ben från gravgömman hade kommit i dagen.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med en mindre upprustning av Stortorget år 2014 gjordes en arkeologisk förundersökning. Växjö stad har medeltida anor och marken under asfalten är därför en fornlämning (RAÄ 170, Växjö socken). Vid undersökningen framkom bland annat delar av ett hus från perioden 1300 - 1440-tal. Det var ett trähus med lergolv. I anslutning till huset hittades också ett bultlås, en dörrhasp och spikar. Huset var anlagt ovanpå odlingsjord som daterades till järnåldern (600 - 770 e. Kr.). Ett av schakten gick förbi en plats där man tidigare hittat en myntskatt från medeltiden.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk förundersökning [sv]
Med anledning av att Växjö kommun skulle lägga ner en dagvattenledning på Stortorget i Växjö år 1994, gjordes en arkeologisk förundersökning. Schaktet bedömdes delvis kunna gå genom orörda kulturlager i stadslagret RAÄ Växjö 170, men undersökningen visade att lagren bitvis var kraftigt störda av sentida aktivitet. Man fann dock rester av ett 1700-talshus, en äldre träkonstruktion och därunder ett siltigt sandlager, kanske ett senmedeltida avfallslager. Det fanns dock inga mer omfattande medeltida lager i schaktet.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med planerna på att anlägga ett gångstråk och ett vattenspel på Stortorget i Växjö, gjordes en arkeologisk förundersökningen 2013. Denna visade att det under större delen av undersökningsytan fanns välbevarade lämningar i form av en väg, husgrunder och kulturlager från medeltid och Vasatid. Arkeologerna hittade också förkolnade fröer som kan visa att man bryggt öl på platsen och slängt avfall direkt på gatan. Området är en av mycket få ytor med sammanhängande bevarade lämningar från Växjö gamla stad. Lämningarna har därför ett högt vetenskapligt värde.[sv]
Undersøkelse
Vid anläggandet av Räppe kanal år 1869 hittades en flatmarksgrav från mellersta bondestenålder (cirka 2800 f. Kr. – 2350 f. Kr.). Den låg nära torpet i Holmen, norr om Räppe järnvägsstation. Inga hällar, stenar, eller något röse utmärkte graven utan den döde var lagd i en dikesformad grav 0,5 m under markytan. Där framkom man en halvklotformig bägare av keramik med kamstämpelteknik i zigzagmönster och strax intill detta en hålslipad flintyxa, en tunn hålslipad mejsel av flinta samt ett flintspån. Fynden L 985-988 överläts av en major Anton Remmer till Smålands museums samling (L 985-988).[sv]
Undersøkelse
I arbeid...