Arkeologisk undersökning [sv]
Under våren 2021 gjordes en kompletterande, särskild arkeologisk undersökning inom boplatsen RAÄ 447 på Telestad i Växjö socken. Boplatsen var belägen vid det mellersta av tre gravrösen på Telestadshöjden. I direkt anslutning till röset (Växjö 16:1) fanns en koncentration av härdar som sätts i samband med rituella aktiviteter vid röset, kanske begravningar, minneshögtider eller liknande. Härdkoncentrationen skiljde ut sig genom läget vid röset och genom att flera av dem var anlagda i en rad. Inom det rituella området fanns även ett skålgropsblock (L2022:8076) och ett stort kluvet och eldpåverkat stenblock (L2022:8075) Två av härdarna daterades till 200–300-talet f. Kr. Det fanns även spår av fyra stolpburna långhus som var i bruk århundradena kring år 0 och ett par århundraden senare. Det kanske mest speciella fyndet var en ränna som grävts för att resa fem trästolpar i, kanske en form av totempålar (L2022:8094). Liknande fasadanläggningar uppfördes i Skandinavien för 5000 - 6000 år sedan.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk utredning [sv]
Inför detaljplaneläggning inom fastigheterna Växjö 13:32 m fl, i Växjö gjordes en arkeologisk utredning steg 1. Arbetet berörde fornlämningarna RAÄ 16, RAÄ 218:1, 268:1 och 353:1. Vid inventeringstillfället påträffades 36 röjningsrösen, stengärden, en stensträng, en hålväg, en stenlagd väg samt en fornlämningsliknande lämning i form av en kvadratisk sten.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk utredning [sv]
CMB Uppdragsarkeologi hade år 2013 genomfört en arkeologisk utredning steg 1 inom fastigheten Växjö 13:32. Vid utredningstillfället pekades de två delområdena område 2 och 3 ut, som möjliga platser för under mark dolda fornlämningar. För dessa genomfördes en arkeologisk utredning steg 2 år 2016. Inom område 3 framkom boplatslämningar som kom att benämnas RAÄ Växjö 447.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med en exploatering av södra delen av den så kallade Telestadshöjden i Växjö gjordes år 2017 en arkeologisk förundersökning inom boplatsen RAÄ 447. CMB Uppdragsarkeologi hade under 2013, genomfört en arkeologisk utredning steg 1 inom aktuell fastigheten Växjö 13:32. Vid utredningen pekades två delområden, område 2 och område 3, ut som möjliga platser för under mark dolda fornlämningar. CMB Uppdragsarkeologi genomförde 2016 en arkeologisk utredning steg 2 varvid förhistoriska lämningar påträffades inom område 3. Inom området har ett 2600 kvm stort boplatsområde registrerats som Växjö 447. Inom området framkom stolphål, härdar, gropar samt en ränna. Anläggningarna var av förhistorisk boplatskaraktär men närheten till gravröset i sydväst och det stora antalet härdar gör att platsen möjligen kan tolkas som ett härdområde med rituella förtecken. En första aktivitet inom området var under tidigneolitikum. Man har återkommit till platsen under yngre bronsålder och förromersk järnålder. Inga bostadshus har kunnat beläggas. Kring härdarna fanns parvis stolphål.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk förundersökning [sv]
Inför en eventuell exploatering på den så kallade Telestadshöjden (Växjö 13:32) gjordes en översiktlig arkeologisk förundersökning (FU1) år 2013. Denna omfattade den södra delen av boplatsen RAÄ 218:1 (Växjö socken). Ett stort antal anläggningar i form av stolphål, gropar, härdar och kokgropar framkom inom hela fornlämningsområdet och ytterligare undersökningar förordades inom två delområden. Den norra delen av RAÄ 218 undersökts redan år 2001 och 2011 (Smålands museum rapport 2004:11, samt 2012:7).[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk förundersökning [sv]
Inför en eventuell exploatering på den så kallade Telestadshöjden (Växjö 13:32), gjordes en fördjupad arkeologisk förundersökning inom RAÄ 218:1 (Växjö socken) år 2017. Förundersökningen omfattade fem, små delområden inom det tidigare översiktligt undersökta området (se M 67755). Inemot 160 anläggningar i form av stolphål, gropar, härdar, härdgropar och kokgropar framkom. Även ett långhus daterat till förromersk järnålder/äldre romersk järnålder, kunde identifieras. Den norra delen av RAÄ 218 undersökts redan år 2001 (Smålands museum rapport 2004:11).[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk undersökning [sv]
Inför en en exploatering av Telestadshöjden gjordes en arkeologisk undersökning inom en mindre yta av den södra delen av boplatsen RAÄ 218 i Växjö socken. Vid undersökningen hittades ett antal långhus från perioden förromersk järnålder och tidig romersk järnålder. Dateringarna inom husen har en spännvidd på mellan 240 och 320 år. Se även Åstrand, J. Smålands museums rapport 2004:11 för undersökningarna av fornlämningens norra del.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk undersökning [sv]
År 1983 gjordes en tillbyggnad av ett bostadshus på fastigheten Toftaholm 2:2 i Ljungby kommun. Huset låg inom området för gravfältet RAÄ Dörarp 33:1. Fastighetens position invid ett tidigare grustag inom gravfältet, passade ihop med beskrivningen på fyndaskarna som innehöll små mängder brända ben och ett flintspån. Även beskrivningen av högarna stämde in men tyvärr kunde ingen rapport hittas. Det är dock sannolikt att fynden kommer från någon form av schaktövervakning eller efterundersökning av en grav inom RAÄ 33.[sv]
Undersøkelse
Delundersökning [sv]
I samband med ombyggnationen av Riksväg 1 förbi Toftaholm berördes två gravhögar inom gravfältet RAÄ Dörarp 33:1. Vid undersökningen framkom en spännbuckla, ett runt spänne, brända ben från människa och hund, silvertråd, pärlor och ett skifferbryne mm.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk förundersökning [sv]
Under 2019 genomfördes en schaktningsövervakning vid Torparängen, i den sydvästra delen av Växjö. Under 2019 - 2020 utformades detta område till en park. I samband med det utförde man bland annat plantering av träd och buskar, anlade gångstigar samt en lekplats. Centralt i området finns hällkistorna RAÄ 29:1-31:1 (L1953:2612, L1953:2679, L1953:2047) med omgivande gravrösen. Gravarna ligger på ett höjdparti ovanför Södra Bergundasjön. Intill den södra hällkistan ligger torpet Lybäck som var ett av de torp som tillhörde Teleborgs gods. FU-området ligger inom den fossila åkermarken Växjö 424 (L1952:9857), som fortsätter i mot sjön i väster. Förundersökningen omfattade en schaktningsövervakning som innebar att arkeolog närvarande vid sådana markarbeten där under mark dolda fornlämningar kunde beröras. Vid schaktningen framkom 27 boplatslämningar varav 2/3 utgjordes av härdar (RAÄ 448). Boplatsanläggningarna var spridda inom FUområdet, men förekom något tätare i området närmast hällkistorna. Tre av härdarna 14C-daterades. Två av dessa daterades till förromersk järnålder inom perioden 350 till 50 f. Kr. Träkol från ytterligare en härd analyserades och gav en datering till senneolitisk tid, 2275–2035 f. Kr. Denna härd var en flera anläggningar med likartad fyllning och den representerar förmodligen aktivitet på platsen vid den tid då man anlade hällkistorna. Teleborgsområdet utgör en rik fornlämningsmiljö och vid tidigare undersökningar har lämningar påträffats som visar att området varit bebott från tidig yngre stenålder och framåt. Torparängen och området omkring hällkistorna har ingått i ett förhistoriskt kulturlandskap med stort tidsdjup. Genom att hällkistorna nu integreras i en naturbetonad parkmiljö kan de fortsätta att utgöra viktiga inslag i de kringboendes närmiljö.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk förundersökning [sv]
Inför breddning av en GC-väg i anslutning till hällkistorna RAÄ Växjö 29:1-31:1, gjordes en arkeologisk förundersökning. Ytan var sedan tidigare störd av ett nedlagt avloppsrör, men härdar i området daterades till yngre förromersk järnålder.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk förundersökning [sv]
Under 2014 gjordes en arkeologisk förundersökning av fornlämningarna Växjö 29-31:1 och 189:1, belägna i planområdet för en ny detaljplan inom Teleborg i Växjö. Förundersökningen har omfattat maskingrävning i form av sökschaktning och anläggningsundersökning i örundersökningsområdets östra del som planeras för bostäder. I centrala och västra delen har förundersökningen omfattat inmätning och kartering. Detta delområde planeras för begravningsplats och fornminnespark. Förundersökningen resulterade i fynd av två anläggningar utan synlig begränsning i form av två härdar framkomna i sökschakt inom koloniområdet. Därutöver inmättes sammanlagt 36 röjningsrösen inom fossila åkrar samt ett litet antal andra anläggningar, såsom stengärdesgårdar och husgrunder. Inga fornfynd framkom under förundersökningen. Två röjningsrösen i förundersökningsområdets östra del, inom den fossila åkern Växjö 189:1, delundersöktes och jordprover insamlades för analys. Analysresultaten visade att korn odlats på den aktuella åkern och att den
varit bruk åtminstone från bronsåldern och in i äldre järnålder.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk undersökning [sv]
Under sommaren år 1921 utvidgades kyrkogården vid Åseda kyrka. På en grusås mellan kyrkan och Badebodaån hittades starkt förmultnade människoben av en eller flera individer. En så kallad flatmarksgrav, som fick beteckningen RAÄ 321:1 i Åseda socken. Det mest uppseendeväckande var skallen av ett barn med hål av en trepanering. En operation i skallbenet som läkt, vilket innebär att personen levde en längre period efter ingreppet. Graven daterades genom typologi av en klädhyska som hittades i anslutning till skelettet, till romersk järnålder. Eftersom kvarlevorna bedömdes vara placerade med fötterna i öster har också en historisk datering föreslagits. Undersökningen genomfördes av museiföreståndaren till Norra Smålands fornminnesförening och benen analyserades av professor C. M. Furst i Lund. Det är oklart var fyndet befinner sig idag.[sv]
Undersøkelse
Delundersökning [sv]
Den tidigaste starten av bruket kan tillskrivas år 1628 och bruket lades ner redan år 1631. År 1932, nästan exakt 300 år senare, gjordes en arkeologisk undersökning inom hyttområdet under ledning av Heribert Seitz. Målsättningen var att bekräfta att hyttan verkligen legat där, samt vilken typ av ugn som använts på platsen. Båda målen uppfylldes och en mängd fynd tillvaratogs.[sv]
Undersøkelse
Antikvarisk kontroll [sv]
Glasfragmenten från Trestenshult glashytta skall enligt givaren Ulf Nilsson vara uppgrävda av historie professor Lars-Olof Larsson år 1974. Möjligen i samband med, men mer troligt strax innan, den arkeologiska undersökning som gjordes i juni samma år. Totalt omfattar fyndposten 177 fragment och de räknas som lösfynd.[sv]
Undersøkelse
Efterundersökning [sv]
År 1628 brukar beskrivas som starten för glashyttan i Trestenshult och verksamheten lades ner redan år 1631. År 1932, nästan exakt 300 år senare, gjordes en arkeologisk undersökning inom området under ledning av Heribert Seitz. Målsättningen var att ta bekräfta att hyttan verkligen legat där, samt vilken typ av ugn som använts på platsen. Båda målen uppfylldes och en mängd fynd tillvaratogs. Efter undersökningen byggdes ett skjul för att skydda lämningen. Detta hjälpte dock inte så 1974 gjordes en arkeologisk efterundersökning för att röja bort löst material och sedan täcka över lämningen för att skydda den.[sv]
Undersøkelse
Efterundersökning [sv]
Vid fornminnesinventeringen på 1950-talet framgick det sig att gravhögen 134:1 höll på att erodera ner i Lagan. En del var redan bortgrävd och en matkällare var ingrävd i delar av högen på 1940-talet. Då högens centrala delar fanns kvar ansåg man att den borde undersökas. Först år 1987 då Smålands museum höll en studiecirkel för det lokala hembygdsförbundet, gjordes en arkeologisk undersökning. Denna pågick några veckor varje sommar mellan 1987 och 1991. Undersökningen slutfördes sommaren 2002. Ingen rapport finns, men däremot en uppsats innehållande en osteologisk rapport av den stora mängden kremerat ben som framkom. Det finns även en kort beskrivning av undersökningen i "Boken om Bergabygden 7", samt en mer omfattande artikel från 2015 (Se Åhman 2015 i referenser). Den undersökta högen daterades till vikingatid och innehöll resterna av en kvinna med en stor mängd djur som gravgåvor.[sv]
Undersøkelse
Schaktkontroll [sv]
I samband med att en större vindkraftspark skulle anläggas vid Tvinnesheda söder om Åseda, uppkom ett behov av att bredda och delvis dra nya vägar inom och till området. I samband med det undersöktes flera små områden med fossil åkermark, men också en del av en torp- eller gårdsmiljö, flera kolningslämningar och en blästbrukslämning. Med något undantag daterades den fossila åkermarken från tidig medeltid till senare historisk tid. Något som stämmer väl med platsens utmarkskaraktär. De undersökta kolbottnarna och kolarkojorna daterades till 1800 och 1900-talet. Vid en av kojorna hittades sekundärt deponerade ugnsfragment från järnframställning som möjligen är från förhistorisk tid.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med omläggningen av väg E4 förbi Markaryd gjordes en arkeologisk förundersökning år 2002. Undersökningen berörde järnframställningsplatsen RAÄ 69:1 i Markaryd socken. Resultaten visade att det fanns spår av järnhantering från skilda tidsperioder, men också av olika stadier av järnhanteringsprocessen inom området. Dateringen av reduktionsslagg visade att järnframställning skedde under romersk järnålder. Smide från sen historisk tid kunde också beläggas.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk undersökning [sv]
När väg E4 skulle byggas om framkom spåren av en järnframställningsplats. Den kallades RAÄ 69:1 i Markaryds socken. Redan vid förundersökningen stod det klar att järnframställning skett på platsen under järnåldern, vilket antydde att trakten använts betydligt tidigare än man tidigare föreställt sig. Av den anledningen gjordes år 2003 en särskild arkeologisk undersökning där man försökte hitta och undersöka ugnsrester och även ta reda på vilka perioder som järnframställningen pågått. Vid undersökningen framkom resterna efter en blästugn. Genom analyser av järnslagg och kol från ugnen kunde man konstatera att järnframställningen var från romersk järnålder (0 - 400 e. Kr.)[sv]
Undersøkelse
I arbeid...