Delundersökning [sv]
I samband med ombyggnationen av Riksväg 1 förbi Toftaholm berördes två gravhögar inom gravfältet RAÄ Dörarp 33:1. Vid undersökningen framkom en spännbuckla, ett runt spänne, brända ben från människa och hund, silvertråd, pärlor och ett skifferbryne mm.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk förundersökning [sv]
Under 2019 genomfördes en schaktningsövervakning vid Torparängen, i den sydvästra delen av Växjö. Under 2019 - 2020 utformades detta område till en park. I samband med det utförde man bland annat plantering av träd och buskar, anlade gångstigar samt en lekplats. Centralt i området finns hällkistorna RAÄ 29:1-31:1 (L1953:2612, L1953:2679, L1953:2047) med omgivande gravrösen. Gravarna ligger på ett höjdparti ovanför Södra Bergundasjön. Intill den södra hällkistan ligger torpet Lybäck som var ett av de torp som tillhörde Teleborgs gods. FU-området ligger inom den fossila åkermarken Växjö 424 (L1952:9857), som fortsätter i mot sjön i väster. Förundersökningen omfattade en schaktningsövervakning som innebar att arkeolog närvarande vid sådana markarbeten där under mark dolda fornlämningar kunde beröras. Vid schaktningen framkom 27 boplatslämningar varav 2/3 utgjordes av härdar (RAÄ 448). Boplatsanläggningarna var spridda inom FUområdet, men förekom något tätare i området närmast hällkistorna. Tre av härdarna 14C-daterades. Två av dessa daterades till förromersk järnålder inom perioden 350 till 50 f. Kr. Träkol från ytterligare en härd analyserades och gav en datering till senneolitisk tid, 2275–2035 f. Kr. Denna härd var en flera anläggningar med likartad fyllning och den representerar förmodligen aktivitet på platsen vid den tid då man anlade hällkistorna. Teleborgsområdet utgör en rik fornlämningsmiljö och vid tidigare undersökningar har lämningar påträffats som visar att området varit bebott från tidig yngre stenålder och framåt. Torparängen och området omkring hällkistorna har ingått i ett förhistoriskt kulturlandskap med stort tidsdjup. Genom att hällkistorna nu integreras i en naturbetonad parkmiljö kan de fortsätta att utgöra viktiga inslag i de kringboendes närmiljö.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk förundersökning [sv]
Inför breddning av en GC-väg i anslutning till hällkistorna RAÄ Växjö 29:1-31:1, gjordes en arkeologisk förundersökning. Ytan var sedan tidigare störd av ett nedlagt avloppsrör, men härdar i området daterades till yngre förromersk järnålder.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk förundersökning [sv]
Under 2014 gjordes en arkeologisk förundersökning av fornlämningarna Växjö 29-31:1 och 189:1, belägna i planområdet för en ny detaljplan inom Teleborg i Växjö. Förundersökningen har omfattat maskingrävning i form av sökschaktning och anläggningsundersökning i örundersökningsområdets östra del som planeras för bostäder. I centrala och västra delen har förundersökningen omfattat inmätning och kartering. Detta delområde planeras för begravningsplats och fornminnespark. Förundersökningen resulterade i fynd av två anläggningar utan synlig begränsning i form av två härdar framkomna i sökschakt inom koloniområdet. Därutöver inmättes sammanlagt 36 röjningsrösen inom fossila åkrar samt ett litet antal andra anläggningar, såsom stengärdesgårdar och husgrunder. Inga fornfynd framkom under förundersökningen. Två röjningsrösen i förundersökningsområdets östra del, inom den fossila åkern Växjö 189:1, delundersöktes och jordprover insamlades för analys. Analysresultaten visade att korn odlats på den aktuella åkern och att den
varit bruk åtminstone från bronsåldern och in i äldre järnålder.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk undersökning [sv]
Under sommaren år 1921 utvidgades kyrkogården vid Åseda kyrka. På en grusås mellan kyrkan och Badebodaån hittades starkt förmultnade människoben av en eller flera individer. En så kallad flatmarksgrav, som fick beteckningen RAÄ 321:1 i Åseda socken. Det mest uppseendeväckande var skallen av ett barn med hål av en trepanering. En operation i skallbenet som läkt, vilket innebär att personen levde en längre period efter ingreppet. Graven daterades genom typologi av en klädhyska som hittades i anslutning till skelettet, till romersk järnålder. Eftersom kvarlevorna bedömdes vara placerade med fötterna i öster har också en historisk datering föreslagits. Undersökningen genomfördes av museiföreståndaren till Norra Smålands fornminnesförening och benen analyserades av professor C. M. Furst i Lund. Det är oklart var fyndet befinner sig idag.[sv]
Undersøkelse
Delundersökning [sv]
Den tidigaste starten av bruket kan tillskrivas år 1628 och bruket lades ner redan år 1631. År 1932, nästan exakt 300 år senare, gjordes en arkeologisk undersökning inom hyttområdet under ledning av Heribert Seitz. Målsättningen var att bekräfta att hyttan verkligen legat där, samt vilken typ av ugn som använts på platsen. Båda målen uppfylldes och en mängd fynd tillvaratogs.[sv]
Undersøkelse
Antikvarisk kontroll [sv]
Glasfragmenten från Trestenshult glashytta skall enligt givaren Ulf Nilsson vara uppgrävda av historie professor Lars-Olof Larsson år 1974. Möjligen i samband med, men mer troligt strax innan, den arkeologiska undersökning som gjordes i juni samma år. Totalt omfattar fyndposten 177 fragment och de räknas som lösfynd.[sv]
Undersøkelse
Efterundersökning [sv]
År 1628 brukar beskrivas som starten för glashyttan i Trestenshult och verksamheten lades ner redan år 1631. År 1932, nästan exakt 300 år senare, gjordes en arkeologisk undersökning inom området under ledning av Heribert Seitz. Målsättningen var att ta bekräfta att hyttan verkligen legat där, samt vilken typ av ugn som använts på platsen. Båda målen uppfylldes och en mängd fynd tillvaratogs. Efter undersökningen byggdes ett skjul för att skydda lämningen. Detta hjälpte dock inte så 1974 gjordes en arkeologisk efterundersökning för att röja bort löst material och sedan täcka över lämningen för att skydda den.[sv]
Undersøkelse
Efterundersökning [sv]
Vid fornminnesinventeringen på 1950-talet framgick det sig att gravhögen 134:1 höll på att erodera ner i Lagan. En del var redan bortgrävd och en matkällare var ingrävd i delar av högen på 1940-talet. Då högens centrala delar fanns kvar ansåg man att den borde undersökas. Först år 1987 då Smålands museum höll en studiecirkel för det lokala hembygdsförbundet, gjordes en arkeologisk undersökning. Denna pågick några veckor varje sommar mellan 1987 och 1991. Undersökningen slutfördes sommaren 2002. Ingen rapport finns, men däremot en uppsats innehållande en osteologisk rapport av den stora mängden kremerat ben som framkom. Det finns även en kort beskrivning av undersökningen i "Boken om Bergabygden 7", samt en mer omfattande artikel från 2015 (Se Åhman 2015 i referenser). Den undersökta högen daterades till vikingatid och innehöll resterna av en kvinna med en stor mängd djur som gravgåvor.[sv]
Undersøkelse
Schaktkontroll [sv]
I samband med att en större vindkraftspark skulle anläggas vid Tvinnesheda söder om Åseda, uppkom ett behov av att bredda och delvis dra nya vägar inom och till området. I samband med det undersöktes flera små områden med fossil åkermark, men också en del av en torp- eller gårdsmiljö, flera kolningslämningar och en blästbrukslämning. Med något undantag daterades den fossila åkermarken från tidig medeltid till senare historisk tid. Något som stämmer väl med platsens utmarkskaraktär. De undersökta kolbottnarna och kolarkojorna daterades till 1800 och 1900-talet. Vid en av kojorna hittades sekundärt deponerade ugnsfragment från järnframställning som möjligen är från förhistorisk tid.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med omläggningen av väg E4 förbi Markaryd gjordes en arkeologisk förundersökning år 2002. Undersökningen berörde järnframställningsplatsen RAÄ 69:1 i Markaryd socken. Resultaten visade att det fanns spår av järnhantering från skilda tidsperioder, men också av olika stadier av järnhanteringsprocessen inom området. Dateringen av reduktionsslagg visade att järnframställning skedde under romersk järnålder. Smide från sen historisk tid kunde också beläggas.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk undersökning [sv]
När väg E4 skulle byggas om framkom spåren av en järnframställningsplats. Den kallades RAÄ 69:1 i Markaryds socken. Redan vid förundersökningen stod det klar att järnframställning skett på platsen under järnåldern, vilket antydde att trakten använts betydligt tidigare än man tidigare föreställt sig. Av den anledningen gjordes år 2003 en särskild arkeologisk undersökning där man försökte hitta och undersöka ugnsrester och även ta reda på vilka perioder som järnframställningen pågått. Vid undersökningen framkom resterna efter en blästugn. Genom analyser av järnslagg och kol från ugnen kunde man konstatera att järnframställningen var från romersk järnålder (0 - 400 e. Kr.)[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk förundersökning [sv]
Inför en planerad utbyggnad av laddstolpar för elfordon gjorden en arkeologisk förundersökning under sommaren 2021. Fornlämningen RAÄ 169:2 i Markaryd socken var en av Ulvaryds äldre gårdstomter. Merparten av spåren bedömdes vara från 1800-talet, men stratigrafiskt unders dessa fanns lämningar som var äldre och kan vara medeltida.[sv]
Undersøkelse
Schaktövervakning [sv]
I samband med en schaktningsövervakning under Kånna kyrkogårdsmur framkom anläggningar och järnslagg som daterades till tidig medeltid. Spåren kan kopplas till aktiviteter som föregick byggandet av kyrkan från slutet av 1100-talet eller möjligen till anläggandet av en äldre träkyrka på platsen.[sv]
Undersøkelse
Schaktövervakning [sv]
Storskifteskartan från år 1772 visar att Uråsa Södregård, som namnet anger, låg i byns södra del. Senare kartor visar dock att gården innan Laga skifte flyttat till ett annat och mer centralt läge i byn. I samband med dragning av en ny elledning genom det gamla läget för Uråsa Södregård (RAÄ Uråsa 21:1), utfördes en schaktningsövervakning. Ledningsgrävningen kunde göras genom nedplöjning av elkabeln vilket minimerade markingreppet. Några tydliga spår efter gården kunde inte iakttas. Inte heller några fynd påträffades. Möjligheterna att bedöma om äldre lämningar fanns bevarade på platsen var dock begränsade på grund av det smala schaktet.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk utredning [sv]
I samband med planerna på en solcellsanläggning på fastigheterna Uråsa 11:1 i Växjö kommun och Östad 12:1 i Tingsryd kommun, gjordes en arkeologisk utredning steg 1 år 2024. Den omfattade en inventering av kulturlämningar inom det planerade etableringsområdet. Omr. nr 6 bedömdes vara en fornlämning - L2024:995 fossil åker och omr. 2 bedömdes som kulturhistorisk lämning - L2024:994 fossil åker.[sv]
Undersøkelse
Schaktövervakning [sv]
År 2001 gjordes en dokumentation i samband med att en handikappanpassad utrymningsdörr togs upp i Växjö domkyrkas nordöstra trevé, vilken byggdes av Brunius 1849-54. Arbetena omfattade antikvarisk kontroll med murverksdokumentation vid håltagning i väggen och arkeologisk undersökning för rampen från marknivån ner till dörrnivån.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk förundersökning [sv]
Inför planeringen av ett nytt bostadsområde gjordes en arkeologisk förundersökning på området Vallen, mellan Växjösjön och Södra Bergundasjön. Undersökningen visade att det fanns spår av förhistoriska boplatser från olika tider på platsen. Den period som ger tydligast genomslag i fyndmaterialet är neolitikum. En 14C-datering samt ett keramikfynd verkar höra till tidigneolitikum. Det förefaller rimligt att även andra perioder av yngre stenåldern kan vara representerade i boplatslämningarna. Möjligen finns även indikationer på en mesolitisk närvaro i området. Många förhistoriska boplatser i Värend utmärker sig genom att de brukats under mycket långa tidsperioder.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk undersökning [sv]
I samband med en planerad husbyggnation gjordes en arkeologisk undersökning inom boplatsen Vallen, RAÄ Växjö 175:1. De förhistoriska fynden utgjordes huvudsakligen av rester av redskapstillverkning i form av avslag och splitter av kvarts, flinta och kristianstadflinta. Avslag var den största fyndkategorin, följt av retuscherade avslag, kärnor, spån- och mikrospånfragment, skrapor, knivar och borrar. Bipolär reduktion dominerade kvartsmaterialet. Flintan hade bearbetats både med plattformsteknik och bipolärt och Kristianstadflintan hade nästan uteslutande bearbetats med plattformsteknik. Totalt 31 anläggningar dokumenterades. Under förhistorisk tid verkar platsen ha nyttjats återkommande men med relativt låg intensitet. Det finns varken markkemiska eller okulärt konstaterbara spår av byggnader före torpet Vallen. 14C-dateringar av framför allt härdar sträckte sig från mesolitikum fram till modern tid.[sv]
Undersøkelse
Provundersökning [sv]
Undersøkelse
I arbeid...