Arkeologisk förundersökning [sv]
Inför rivning och nybyggnation inom befintlig fastighet utfördes en arkeologisk förundersökning inom som berörde gravfältet RAÄ Öjaby 60:1 och boplatsen RAÄ Öjaby 110:1. I stora delar av området, främst den västra som berörde gravfältet, förekom störningar från senare tiders verksamhet. Totalt framkom 24 anläggningar i form av härdar gropar och stolphål. Härdarna var främst koncentrerade till den nordöstra delen av området, medan stolphålskoncentrationen vilken tolkades som en möjlig huslämning, framkom väster där om. Endast ett fynd av bearbetad flinta gjordes. Dateringarna tydde på en kontinuitet från stenålder fram i förromersk järnålder, vilket även stöddes av kringliggande fornlämningar.[sv]
Undersøkelse
Schaktövervakning [sv]
Med anledning av anläggningen av en damm inom fastigheten Öjaby 28:1, Växjö kommun, genomfördes en schaktningsövervakning i december 2023. Fastigheten gränsar till den fossila åkern RAÄ Öjaby 116:1 (L1953:7653), vilken består av ett 100-tal röjningsrösen och sträcker sig över ett 950 x 80-375 m stort område. Schaktningsövervakningen genomfördes, efter förslag i undersökningsplanen, som en sökschaktning. Inga arkeologiska kontexter påträffades vid
arbetet.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk utredning [sv]
Under 2020 genomfördes en arkeologisk utredning inom två delområden inom fastigheten Öpestorp 4:3. Utredningen genomfördes med anledning av att en detaljplan över området skulle upprättas. Vid den inledande fältinventeringen noterades röjningsrösen och röjda ytor inom den södra utredningsytan samt en stensatt terrasskant vilket utökade den fossila åkermarken RAÄ Öja 109:1 (L1953:8005). Vidare korrigerades lämningstypen för den tidigare kända och registrerade fornlämningen RAÄ Öja 108:1 (L1953:7591) från röse till stensättning. Inom den norra utredningsytan påträffades en härd och två stolphål samt diffusa mörkfärgningar vilka utgör rester efter en boplats, L2020:6234, som inte är avgränsad.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk utredning [sv]
På uppdrag av Växjö kommun genomfördes en arkeologisk utredning inför planarbeten inom en del av Öpestorp 3:4. Arbetet omfattade en inventering av området samt en utredningsschaktning. Resultatet av inventeringen blev bland annat att utbredningen av en känd fornlämning, i form av ett område med röjningsrösen, har konstaterats vara avsevärt mindre. Bedömningen gjordes också vidare att det krävs ytterligare arkeologiska insatser om hela planområdet skall tas i anspråk, men att området även till stora delar är arkeologisk ointressant.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk förundersökning [sv]
På höjdryggen inom den berörda södra delen av Öja 109:1 karterades ett 60-tal röjningsrösen. Mellan röjningsrösena är oregelbundna röjda ytor vilka utgör äldre odlingsytor. Inga fynd förutom sparsamt med skärviga stenar framkom i de nio röjningsrösen som undersöktes. Som en komplettering till den arkeologiska förundersökningen genomfördes en rekognosering och provborrning för möjlighet att genomföra pollenprov i våtmarken. Syftet var att se om röjningsröseområdets odlingsfas kunde fångas. Rekognoseringen visar hög eller mycket hög potential för detta. Inom röjningsröseområdet kunde tre gravar konstateras utifrån form, uppbyggnad samt fynd av brända ben och keramik. Två ovala stensättningar ligger i södra delen av en höjdrygg med utsikt över omgivande våtmarker (L2019:7487 & L2019:7488). I norra delen av den svagt markerade ryggen iakttogs en tresidig stensättning – eller en s.k. treudd (L2019:7486). I södra delen, intill härd A6, framkom vid den tidigare genomförda utredningen ett avslag i grönsten. Vid den aktuella förundersökningen påträffades slagen kvarts och flinta vid stensättning, A1, i samma område. Fynden indikerar stenålder men kan vara av annan tid. Den samlade bedömningen är att här finns en förhistorisk boplats (L2019:7489). Öster om höjdryggen i gammal åkermark, ligger boplatsen RAÄ Öja 165. Vid förundersökningen hittades några mörkfärgningar och en härd, A3. Anläggningarna undersöktes och togs bort inom ramen för förundersökningen. Inga fynd påträffades. I A3 insamlades mikroprov för analys och datering. Dateringen visade att boplatsen utnyttjats under 300-talet f.Kr. den tid som kallas förromersk järnålder. Omedelbart öster om det förundersökta röjningsröseområdet Öja 109:1 intill en gammal stig/färdväg, upptäcktes en skålgrop mitt på en större sten (L2019:6490).[sv]
Undersøkelse
Delundersökning [sv]
I samband med breddning av vägen mellan Ljungby och Lagan år 1948, undersöktes två resta stenar (bautastenar). Dessa låg inom gravfältet RAÄ 151:1 i Berga socken och benämndes nr 68 och 71 på N. Gillgrens gravfältskarta upprättad år 1936. I ett brev från J. E. Anderbjörk till RAÄ år 1948 rapporterar han att stenen markerade en grav och att det omedelbart öster om stenen fanns ett 1,5 m stort och 0,1 m tjockt brandlager. I lagret fanns ett litet antal brända ben (M 14729 f), en hel och en försmält glaspärla (M 14729 e och d), samt samt två splittrade fragment av glaspärlor (M 14729 b och c). Utöver detta framkom även en avspaltad sländtrissa (M 14729 a).[sv]
Undersøkelse
Delundersökning [sv]
I samband med breddning av vägen mellan Ljungby och Lagan år 1949, undersöktes ett antal gravar inom gravfältet RAÄ Berga 151:1. Dessa benämndes nr 18, 29, 41, 45, 50, samt 51 på N. Gillgrens gravfältskarta som upprättades år 1936. I ett brev från J. E. Anderbjörk till RAÄ år 1949 rapporterar han om fynd och undersökningsresultat. Fynden omfattade bland annat pärlor, brända ben, knivar, brynen, en fiskekrok, en bronsarmring och ett spänne[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk utredning [sv]
Inför planerna på ett nytt bostadsområde i Österdal utanför Ljungby gjordes en arkeologisk utredning 2007. Syftet var att ta reda på om det fanns överplöjda gravar eller boplatslämningar inom området. Strax intill ligger det större Ekagravfältet, RAÄ 22:1 i Ljungby socken och ett område med fossil åkermark, RAÄ 120:1. Inga spår av fornlämningar påträffades dock inom Österdalsområdet.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk förundersökning [sv]
Inför byggnationen av ett nytt bostadsområde i Alvesta gjordes en arkeologisk förundersökning av gårdstomterna Östra- och Västra Lunnagård. Bebyggelselämningar från 1600-tal till 1800-talet dominerade, men även bebyggelselämningar som kan vara äldre än 1600-tal framkom. För att öka kunskaperna om bybildningsprocesserna i länet och de obesuttnas materiella status föreslog Smålands museum att ytterligare arkeologiska undersökningar skulle göras inför byggnationen.[sv]
Undersøkelse
Provundersökning [sv]
I september och oktober 1989 utförde Smålands museum inventering med provgrävning i tänkbara gravanläggningar, samt undersökning av en grav inom ett förmodat järnåldersgravfält i Åby norr om Berga kyrka. Den totalundersökta stensättningen benämndes RAÄ Berga 69:1. Den innehöll inga fynd, utan enbart ett område med sot och kol. Anläggningarna runt stensättningen bedömdes vid undersökningen kunna vara både gravar och röjningsrösen, men i dagsläget är de registrerade som ett område med fossil åkermark, benämnt RAÄ Berga 276:2. Anberg gjorde tolkningen att stensättningen ursprungligen ingått i gravfältet RAÄ Berga 62:1 som undersöktes redan år 1980, då väg E4 lades om. De gravarna daterades till förromersk järnålder.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk undersökning [sv]
Under tiden 23/4 - 15/6 1990, utfördes en arkeologisk undersökning inom RAÄ Berga 69:1 beläget på fastigheten Åby 1:16, Berga socken. Vid en tidigare provundersökning år 1989 noterades ett mindre antal gravar från järnålderns äldsta skede. Därför fanns det skäl till misstanken att fler gravar kunde finnas i området. Den aktuella undersökningen år 1990 antydde emellertid att de berörda anläggningarna snarare var odlingslämningar än gravar. En av de undersökta A 15 visade sig dock vara en närmast kvadratisk stensättning innehållande
förhållandevis rikligt med brända ben. Den daterades till förromersk järnålder (400 f kr -0). Vidare undersöktes en stensträng som var belägen i anslutning till anläggningar som visade en påfallande fyndfattigdom. Resultatet av den genomförda undersökningen visar att man har att göra med ett fossilt odlingslandskap. Två av anläggningarna daterades till perioden yngre bronsålder - förromersk järnålder.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk utredning [sv]
Inför en planerad byggnation av bostäder gjordes en frivillig arkeologisk utredning inom Åby Södregård. I de fyra provschakten frilades bebyggelselämningar i form av lergolv, syllstensrad, stolphål och gropar. Bebyggelsen verkade representera två generationer av 5 m breda byggnader, varav ett av husen brunnit. I ett parti av schakt 2 kunde även en utvecklad stratigrafi beläggas. Kulturlagertjockleken var ca 10-20 centimeter. I det stratigrafiskt äldsta lagret påträffades en svartgodsskärva. Sådan sk. Östersjökeramik hade under tidigt 1990-tal bara påträffats på två platser i Smålands inland, i Berga och i Eka strax norr om Ljungby. Undersökningsverksamheten i Smålands medeltida byar har dock varit låg så det är svårt att sätta in fynden i något större sammanhang. Men åtminstone den geografiska närheten till Berga är uppenbar. I dateringshänseende säger skärvorna att bebyggelse på platsen för Åby Södregård bör ha funnits sedan 1000-1100-talen. Under husens golv framkom även brynstensfragment.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk utredning [sv]
Inför byggandet av tre tomter inom fastigheten Ågård, gjordes en arkeologisk utredning och en kompletterande arkeologisk utredning. I områdets södra del fanns spår av förhistorisk och historisk verksamhet i form av anläggningar och fynd. Dessa bedömdes dock vara så spridda att någon ytterligare arkeologisk undersökning inte ansågs nödvändig. Fornlämningen fick benämningen RAÄ Ljungby 124.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk utredning [sv]
Inför en planerad bostadsbyggnation gjordes en arkeologisk utredning. Den syftade till att undersöka om det fanns under mark liggande fornlämningar på Ågårdsberget. Utredningen visade att det fanns boplatsspår i form av härdar och stolphål. Dessa benämndes RAÄ Ljungby 123.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk förundersökning [sv]
Inför planerna på ett bostadsområde på det så kallade Ågårdsberget, gjordes en arkeologisk förundersökning inom boplatsen RAÄ 123 i Ljungby socken. Vid undersökningen framkom anläggningar och fynd från jägar- och bondestenålder, samt järnålder. Bland annat keramik av stridsyxtyp.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk undersökning [sv]
Inför byggandet av ett nytt bostadsområde på Ågårdsberget nära Lagan i Ljungby utfördes en särskild arkeologisk undersökning år 2005. Tidigare arkeologisk utredning och förundersökning på platsen visade att där fanns boplatslämningar i form av keramik, rester av redskapstillverkning samt härdar. Vid den aktuella undersökningen påträffades ytterligare härdar daterade till yngre bronsålder och romersk järnålder– folkvandringstid. I undersökningsområdets södra del fanns även en välavgränsad yta med en mesolitisk härd tillsammans med ett boplatsmaterial omfattande bl.a. mikrospån och en mikrokärna. I den centrala delen fanns flera fragment av neolitisk keramik, bl.a. stridsyxekeramik av hushållstyp (E1), och enstaka flintavslag i ett huvudsakligen bortodlat kulturlager under matjorden. Dessa fynd kunde dock inte associeras med några anläggningar. Utöver härdarna fanns i området två enstaka stolphål som inte kunde knytas samman till någon konstruktion. Området uppvisar spår av nyttjande under tre förhistoriska perioder: äldre järnålder, mellanneolitikum och mesolitikum. Resultaten av genomförda makrofossilanalyser av prover från järnåldershärdarna pekar entydigt på bete. Den stridsyxekeramik och annan neolitisk keramik som påträffats under för- och slutundersökning fanns inte i någon informativ kontext. Dessa fynd rubriceras som boplatsfynd, främst p.g.a. avsaknaden av indikationer på gravar. De mesolitiska lämningarna består av härdar och rester efter redskapstillverkning.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk förundersökning [sv]
Som ett led i arbetet med miljöfrågor omkring nedlagda glasbruk gjordes en miljöundersökning inom område för Åryds glasbruk. Miljöundersökningen omfattade provborrningar och schaktgrävning. Bruket grundades under 1640-talet och järnproduktionen fortgick fram till slutet av 1800-talet. Efter att järnbruket lagts ned användes brukets lokaler för en glasindustri, Åryds glasbruk, där verksamheten pågick under ett tiotal år i början av 1900-talet. Eftersom området för miljöundersökningen ligger inom området för Åryds järnbruk, där masugn och rostugn utgör nummer RAÄ 72:1 i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister för Hemmesjö socken, beslöt Länsstyrelsen att en arkeologisk schaktningsövervakning skulle utföras i samband schaktningarna. Arbetet utfördes under två dagar i början av december 2017. Uppdragsgivare var SGU, Sveriges geologiska undersökningar. Vid schaktningsövervakningen påträffades järnslagg i flera av schakten. I de schakt som togs upp inom en plan yta i undersökningsområdets sydöstra del påträffades träkol från ett kolförråd samt kalksten som brukats som ställsten i masugnen. Denna del av området hade använts för transporter och som upplag. Här finns en delvis bevarad smalspårig räls som använts inom bruksområdet samt banken till ett järnvägsspår som anslutit bruksområdet med järnvägen Växjö–Kalmar. Även från glashyttan fanns rikligt med lämningar. Intill stranden fanns avfall från reparationer av glasugnar som deponerats som utfyllnadsmaterial. I områdets norra del, närmare masugnen, fanns glasavfall från arbetet i hyttan samt efterföljande arbetsmoment[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med den nya dragningen av väg E4 gjordes en arkeologisk förundersökning av ett område med fossil åkermark (RAÄ Traryd 57:1). Förundersökningen visade att röjningen av odlingsmarken började redan under romersk järnålder - folkvandringstid och fortsatte under högmedeltid.[sv]
Undersøkelse
I arbeid...