Arkeologisk utredning [sv]
Med anledning av planläggning av fastigheten Tannåker 2:14 i anslutning till kyrkan, genomfördes en arkeologisk utredning år 1996. Väster om vägen och söder om kyrkan framkom två koncentrationer av stolphål, vilket antydde på att det kunde finnas förhistoriska boplatser. Keramik, slagen flinta och bearbetad kvarts påträffades i matjordslagret.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk utredning [sv]
Inför nydragningen av en vattenledning mellan Hensmåla och Flisehult i Tingsryd kommun, utförde Smålands museum en arkeologisk utredning år 1997. Vid utredningen framkom 16 objekt i form av boplatslägen, en möjlig hällkista och ett flertal kulturhistoriska lämningar. Hällkistan (Södra Sandsjö 22:1) undveks genom ny ledningsdragning. I utredningens etapp 2 grävdes ett antal meterrutor, för att konstatera om det fanns boplatslämningar under mark. Resultaten, som omfattade slagen flinta och kvarts, visade på en större boplats (Södra Sandsjö 22:2). Denna kunde enbart dateras generellt till stenåldern. Det framkom även ett lösfynd av en kvartsskrapa (Södra Sandsjö 21:1).[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med en arkeologisk utredning för en ny vattenledning år 1997, framkom en spåren av en boplats från stenåldern (RAÄ Södra Sandsjö 22:2). Denna förundersöktes samma år med syftet att avgränsa och datera boplatsen. Fynden från förundersökningen bestod av sydskandinavisk flinta och Kristianstadflinta, samt kvarts. Fynden fördelade sig på två områden av olika karaktär. I ett av områdena framkom undersökningens två redskap: en skrapa och en pilspets. Platsen tolkades som som ett sporadiskt utnyttjat aktivitetsområde. I det andra området hittade man främst Kristianstadflinta och kvarts, och den tolkas som en slagplats. Inga anläggningar identifierades.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk undersökning [sv]
Efter att en arkeologisk utredning och förundersökning identifierat en stenåldersboplats inom Södra Sandsjö 22:2, utförde Smålands museum 1998 en särskild arkeologisk undersökning. Syftet med undersökningen var att datera boplatsen, bekräfta förundersökningens tolkning av en slagplats, samt att bidra till kunskapen om hur råvaror har utnyttjats. Fynden bestod av bearbetad kvarts, flinta och bergart, som genom teknologiska detaljer och jämförelser med andra boplatsmaterial bedömdes till sen tidigmesolitisk tid (7000-6500 f Kr). Inom undersökningsytan genomfördes även
mikrodebitageanalys och resultatet av undersökningen visar att platsen sannolikt fungerat som en mindre slagplats. Vissa av föremålen som påträffades uppvisade tecken på att ha använts i samband med slakt och det är troligt att man på platsen tillverkat/kompletterat sin utrustning i
samband med jakt/fångst intill sjön. C14-dateringarna visade på aktivitet under järnålder och även en pilspets från förundersökningen visade på en senare aktivitet.[sv]
Undersøkelse
Delundersökning [sv]
Taxinge glashytta, ibland även känd som Kopparhaga, startade sin produktion på uppdrag av Karl IX år 1614 eller möjligen redan 1604 och produktionen skall ha fortsatt fram till 1686. Platsen för hyttan RAÄ 27:1 i Taxinge socken identifierades 1971 och när den visade sig beröras vid ombyggnationen av väg E3, gjordes en arkeologisk delundersökning 1972. Inom ett 15x30 m stort område framkom ca 7000 fragment av glasslagg, produktionsspill, fönsterglas, flaskor, flera sorters dricksglas, destillationsrör, apoteksrör och glasstavar. Fynden var delvis omdeponerade på grund av senare tiders byggnationer. Fynden M 23412 fördelades till Smålands museums samling.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk förundersökning [sv]
Inför omläggningen av Teleborgsvägen söder om Växjö, gjorde Smålands museum en arkeologisk förundersökning inom boplatsen RAÄ 353:1 i Växjö socken. Vid en tidigare utredning år 2000 hade förhistoriska anläggningar och bearbetad kvarts påträffats, men förundersökningen visade att boplatsspåren var få, spridda och gav skilda dateringar från yngre bronsålder till romersk järnålder. Utifrån det bedömdes lämningarna vara spår av tillfälligt utnyttjande i samband med bete och åkerbruk. Inga ytterligare arkeologiska åtgärder förordades.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk utredning [sv]
När Teleborgsvägen skulle få en ny sträckning under början av 2000-talet, gjordes först en arkeologisk utredning. I omgivningarna låg flera kända fornlämningar och själva vägsträckningen hade medeltida eller äldre ursprung. Efter utredningen föreslogs arkeologiska förundersökningar inom ett område med boplatsspår (Växjö 353:1) och ett område med överodlad fossil åkermark 230 m NNV om boplatsen.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk utredning [sv]
Under början av 2000-talet hade Växjö en omfattande nybyggnad av bostäder och inför planeringen av nya expansionsområden utpekades områdena söder om staden som lämpliga för utbyggnad. Som ett led i detta beställde Växjö kommun en arkeologisk utredning steg 1, som skulle visa fasta fornlämningar och visar på områden där fornlämningar kunde finnas under mark. Underlaget visade även på kulturhistoriska värden i området och gav en bild av områdets karaktär. I arbetet ingick en fältinventering och en bakgrundsstudie med genomgång av äldre kartmaterial och arkivuppgifter. Ett antal fynd gjordes under inventeringen, men det enda som sparades var en fyndpåse med en bit bränd lera, troligen från en järnframställningsugn. I rapporten står följande: nedanför sluttningen väster om torpet Hjärtenholm hittades ett fragment av bränd lera med förslaggad insida i en rotvälta (objekt 26). Förslaggningen och fragmentets form tyder på att det kommer från en ugnsvägg, troligen från en järnframställningsugn. Fyndet gjordes vid kanten av en våtmark och läget kan betraktas som typiskt för en järnframställningsplats. Fyndet indikerar att järnframställningslämningar kan finnas på denna plats och i andra motsvarande lägen.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk undersökning [sv]
Under våren 2021 gjordes en kompletterande, särskild arkeologisk undersökning inom boplatsen RAÄ 447 på Telestad i Växjö socken. Boplatsen var belägen vid det mellersta av tre gravrösen på Telestadshöjden. I direkt anslutning till röset (Växjö 16:1) fanns en koncentration av härdar som sätts i samband med rituella aktiviteter vid röset, kanske begravningar, minneshögtider eller liknande. Härdkoncentrationen skiljde ut sig genom läget vid röset och genom att flera av dem var anlagda i en rad. Inom det rituella området fanns även ett skålgropsblock (L2022:8076) och ett stort kluvet och eldpåverkat stenblock (L2022:8075) Två av härdarna daterades till 200–300-talet f. Kr. Det fanns även spår av fyra stolpburna långhus som var i bruk århundradena kring år 0 och ett par århundraden senare. Det kanske mest speciella fyndet var en ränna som grävts för att resa fem trästolpar i, kanske en form av totempålar (L2022:8094). Liknande fasadanläggningar uppfördes i Skandinavien för 5000 - 6000 år sedan.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk utredning [sv]
Inför detaljplaneläggning inom fastigheterna Växjö 13:32 m fl, i Växjö gjordes en arkeologisk utredning steg 1. Arbetet berörde fornlämningarna RAÄ 16, RAÄ 218:1, 268:1 och 353:1. Vid inventeringstillfället påträffades 36 röjningsrösen, stengärden, en stensträng, en hålväg, en stenlagd väg samt en fornlämningsliknande lämning i form av en kvadratisk sten.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk utredning [sv]
CMB Uppdragsarkeologi hade år 2013 genomfört en arkeologisk utredning steg 1 inom fastigheten Växjö 13:32. Vid utredningstillfället pekades de två delområdena område 2 och 3 ut, som möjliga platser för under mark dolda fornlämningar. För dessa genomfördes en arkeologisk utredning steg 2 år 2016. Inom område 3 framkom boplatslämningar som kom att benämnas RAÄ Växjö 447.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med en exploatering av södra delen av den så kallade Telestadshöjden i Växjö gjordes år 2017 en arkeologisk förundersökning inom boplatsen RAÄ 447. CMB Uppdragsarkeologi hade under 2013, genomfört en arkeologisk utredning steg 1 inom aktuell fastigheten Växjö 13:32. Vid utredningen pekades två delområden, område 2 och område 3, ut som möjliga platser för under mark dolda fornlämningar. CMB Uppdragsarkeologi genomförde 2016 en arkeologisk utredning steg 2 varvid förhistoriska lämningar påträffades inom område 3. Inom området har ett 2600 kvm stort boplatsområde registrerats som Växjö 447. Inom området framkom stolphål, härdar, gropar samt en ränna. Anläggningarna var av förhistorisk boplatskaraktär men närheten till gravröset i sydväst och det stora antalet härdar gör att platsen möjligen kan tolkas som ett härdområde med rituella förtecken. En första aktivitet inom området var under tidigneolitikum. Man har återkommit till platsen under yngre bronsålder och förromersk järnålder. Inga bostadshus har kunnat beläggas. Kring härdarna fanns parvis stolphål.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk förundersökning [sv]
Inför en eventuell exploatering på den så kallade Telestadshöjden (Växjö 13:32) gjordes en översiktlig arkeologisk förundersökning (FU1) år 2013. Denna omfattade den södra delen av boplatsen RAÄ 218:1 (Växjö socken). Ett stort antal anläggningar i form av stolphål, gropar, härdar och kokgropar framkom inom hela fornlämningsområdet och ytterligare undersökningar förordades inom två delområden. Den norra delen av RAÄ 218 undersökts redan år 2001 och 2011 (Smålands museum rapport 2004:11, samt 2012:7).[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk förundersökning [sv]
Inför en eventuell exploatering på den så kallade Telestadshöjden (Växjö 13:32), gjordes en fördjupad arkeologisk förundersökning inom RAÄ 218:1 (Växjö socken) år 2017. Förundersökningen omfattade fem, små delområden inom det tidigare översiktligt undersökta området (se M 67755). Inemot 160 anläggningar i form av stolphål, gropar, härdar, härdgropar och kokgropar framkom. Även ett långhus daterat till förromersk järnålder/äldre romersk järnålder, kunde identifieras. Den norra delen av RAÄ 218 undersökts redan år 2001 (Smålands museum rapport 2004:11).[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk undersökning [sv]
Inför en en exploatering av Telestadshöjden gjordes en arkeologisk undersökning inom en mindre yta av den södra delen av boplatsen RAÄ 218 i Växjö socken. Vid undersökningen hittades ett antal långhus från perioden förromersk järnålder och tidig romersk järnålder. Dateringarna inom husen har en spännvidd på mellan 240 och 320 år. Se även Åstrand, J. Smålands museums rapport 2004:11 för undersökningarna av fornlämningens norra del.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk undersökning [sv]
År 1983 gjordes en tillbyggnad av ett bostadshus på fastigheten Toftaholm 2:2 i Ljungby kommun. Huset låg inom området för gravfältet RAÄ Dörarp 33:1. Fastighetens position invid ett tidigare grustag inom gravfältet, passade ihop med beskrivningen på fyndaskarna som innehöll små mängder brända ben och ett flintspån. Även beskrivningen av högarna stämde in men tyvärr kunde ingen rapport hittas. Det är dock sannolikt att fynden kommer från någon form av schaktövervakning eller efterundersökning av en grav inom RAÄ 33.[sv]
Undersøkelse
Delundersökning [sv]
I samband med ombyggnationen av Riksväg 1 förbi Toftaholm berördes två gravhögar inom gravfältet RAÄ Dörarp 33:1. Vid undersökningen framkom en spännbuckla, ett runt spänne, brända ben från människa och hund, silvertråd, pärlor och ett skifferbryne mm.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk förundersökning [sv]
Under 2019 genomfördes en schaktningsövervakning vid Torparängen, i den sydvästra delen av Växjö. Under 2019 - 2020 utformades detta område till en park. I samband med det utförde man bland annat plantering av träd och buskar, anlade gångstigar samt en lekplats. Centralt i området finns hällkistorna RAÄ 29:1-31:1 (L1953:2612, L1953:2679, L1953:2047) med omgivande gravrösen. Gravarna ligger på ett höjdparti ovanför Södra Bergundasjön. Intill den södra hällkistan ligger torpet Lybäck som var ett av de torp som tillhörde Teleborgs gods. FU-området ligger inom den fossila åkermarken Växjö 424 (L1952:9857), som fortsätter i mot sjön i väster. Förundersökningen omfattade en schaktningsövervakning som innebar att arkeolog närvarande vid sådana markarbeten där under mark dolda fornlämningar kunde beröras. Vid schaktningen framkom 27 boplatslämningar varav 2/3 utgjordes av härdar (RAÄ 448). Boplatsanläggningarna var spridda inom FUområdet, men förekom något tätare i området närmast hällkistorna. Tre av härdarna 14C-daterades. Två av dessa daterades till förromersk järnålder inom perioden 350 till 50 f. Kr. Träkol från ytterligare en härd analyserades och gav en datering till senneolitisk tid, 2275–2035 f. Kr. Denna härd var en flera anläggningar med likartad fyllning och den representerar förmodligen aktivitet på platsen vid den tid då man anlade hällkistorna. Teleborgsområdet utgör en rik fornlämningsmiljö och vid tidigare undersökningar har lämningar påträffats som visar att området varit bebott från tidig yngre stenålder och framåt. Torparängen och området omkring hällkistorna har ingått i ett förhistoriskt kulturlandskap med stort tidsdjup. Genom att hällkistorna nu integreras i en naturbetonad parkmiljö kan de fortsätta att utgöra viktiga inslag i de kringboendes närmiljö.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk förundersökning [sv]
Inför breddning av en GC-väg i anslutning till hällkistorna RAÄ Växjö 29:1-31:1, gjordes en arkeologisk förundersökning. Ytan var sedan tidigare störd av ett nedlagt avloppsrör, men härdar i området daterades till yngre förromersk järnålder.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk förundersökning [sv]
Under 2014 gjordes en arkeologisk förundersökning av fornlämningarna Växjö 29-31:1 och 189:1, belägna i planområdet för en ny detaljplan inom Teleborg i Växjö. Förundersökningen har omfattat maskingrävning i form av sökschaktning och anläggningsundersökning i örundersökningsområdets östra del som planeras för bostäder. I centrala och västra delen har förundersökningen omfattat inmätning och kartering. Detta delområde planeras för begravningsplats och fornminnespark. Förundersökningen resulterade i fynd av två anläggningar utan synlig begränsning i form av två härdar framkomna i sökschakt inom koloniområdet. Därutöver inmättes sammanlagt 36 röjningsrösen inom fossila åkrar samt ett litet antal andra anläggningar, såsom stengärdesgårdar och husgrunder. Inga fornfynd framkom under förundersökningen. Två röjningsrösen i förundersökningsområdets östra del, inom den fossila åkern Växjö 189:1, delundersöktes och jordprover insamlades för analys. Analysresultaten visade att korn odlats på den aktuella åkern och att den
varit bruk åtminstone från bronsåldern och in i äldre järnålder.[sv]
Undersøkelse
I arbeid...