Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med planeringen av ett nytt domkyrkocentrum och ett nedsäkt torg vid Karolinerhuset och Växjö domkyrka, gjordes en arkeologisk förundersökning inom det medeltida stadslagret RAÄ 170, Växjö socken. Vid förundersökningen år 2012 framkom en trolig husgrund, en källargrund, en sannolik brunn, en grund till kyrkogårdsmuren och ett stensatt golv eller en gårdsplan. Utöver det fanns också en yta med stolphål, samt en mängd avfallsgropar från olika tider. Fynden daterades typologiskt till perioden 1600 - 1900-tal, men koldateringar från kulturlager gav även medeltida dateringar.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk undersökning [sv]
I samband med planerna för ett domkyrkocentrum och ett nedsäkt torg vid Karolinerhuset och Växjö domkyrka, gjordes en särskild arkeologisk undersökning inom det medeltida stadslagret RAÄ 170, Växjö socken. Vid undersökningen år 2013 framkom spåren av en gård med flera olika byggnader som legat inom området från 1000-talet till slutet av 1600-talet. Ett av fynden som gjordes vid undersökningen var ett tidigare okänt pilgrimsmärke som avbildar Sankt Sigfrid.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med byggnationen av Svenska kyrkans domkyrkocentrum, gjordes en arkeologisk schaktningsövervakning intill Karolinerhuset. Den syftade till en bedömning av Karolinerhusets grundmur, eftersom de båda husen skulle kopplas samman under mark.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk förundersökning [sv]
Kosta glasbruk är vida känt och ett av Sveriges äldsta glasbruk. Det grundades år 1742 och Kosta gamla glashytta användes fram till 1838 då hyttan flyttades till den plats där den ligger idag. År 2006 bestämdes att en hotell- och konferensanläggning skulle uppföras på den plats där den gamla hyttan funnits. Smålands museum fick därför möjlighet att undersöka platsen innan bygget kunde börja. Vid undersökningen framkom många lämningar efter den ursprungliga hyttan. Exempelvis rester av golv och ugnar, glasskärvor samt glas- och tegelrester från tillverkningen. Ett ovanligt fynd var två glassigill med initialerna KS och året 1742 graverat, som förmodligen har suttit på en flaska.[sv]
Undersøkelse
Provundersökning [sv]
År 1928 genomfördes en arkeologisk provundersökning inom Kronobergs slottsruin (Växjö 93:1). Undersökningen genomfördes av dr. Knut Kjellmark på uppdrag av Föreningen för Kronobergs slottsruins bevarande och vård, och rapporten färdigställdes år 1929. Vid provundersökningen gävdes ett schakt genom skyddsvallen utanför slottets östra länga. Schaktet, som var 3,5 m brett, placerades i hörnet mot den nordöstra kanonrondellen och det drogs i rät vinkel mot stranden till ca 0,5 m över Helgasjöns yta. För att undvika rasrisk grävdes schaktet inte i botten halvvägs mellan östra muren och stranden. Vallen var uppbyggd av sand och ej naturlig. Flertalet fynd framkom i en 4 x 2,5 m stor avfallshög (1), nedanför en rökgång eller avloppstrumma i muren. Det 0,5 m tjocka lagret var sot- och kolrik och delades upp i en övre (a, 0-0,3 m) och en undre (b, 0,3-0,5 m) del. Mitt på vallen, 25 m söder ut framkom ytterligare en avfallshög (2), som även den undersöktes och sållades. Detta kulturlager var dock relativt tunt.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk förundersökning [sv]
Vid den förundersökning som gjordes år 2015 i Kronobergsgatan, framkom spår efter människors liv och arbete. Alltifrån förkolnade sädeskorn från de första jordbrukarna för 6000 år sedan till stolphålen efter den första elektriska gatubelysningen från slutet av 1800-talet. Under en stensatt väg från medeltiden fanns också en äldre hålväg som antagligen är betydligt äldre än Växjös stadsrättigheter från år 1342.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk utredning [sv]
Inför byggnationen av ett nytt bostadsområde på söder i Växjö gjordes en arkeologisk utredning, etapp I. Syftet var att söka efter ovan mark synliga fornlämningar och att avgränsa den fossila åkermarken RAÄ 273, som delvis gick inom exploateringsområdet. Utredningen skulle även klargöra om det fanns boplatslämningar i anslutning till Växjösjöns tidigare strandlinje. Flera lämpliga områden föreslogs att gå vidare till arkeologiska utredningar, etapp II.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk utredning [sv]
Inför byggnationen av ett nytt bostadsområde på söder i Växjö gjordes en frivillig arkeologisk utredning. Då delar av det tänkta byggnationsområdet sträckte sig in i den fossila åkermarken RAÄ 273, gjordes även en mindre förundersökning. Utredningens resultat visar att under mark dolda fornlämningar förekom inom området. På en markerad förhöjning påträffades fyra tämligen kraftiga stolphål. Dessa stolphål var symetriskt placerade och stammar sannolikt från ett förhistoriskt hus. Även andra, mer diffusa, lämningar påträffades på förhöjningen. Ett av områdena där Smålands museum förordade en arkeologisk förundersökning utgjordes av en liten höjdrygg i anslutning till den forna strandlinjen. Förundersökningen visade att det fanns en boplats under markytan, med spår av härdar, härdgropar, stolphål, gropar, kulturlager och fynd av flinta och keramik.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk undersökning [sv]
Under hösten 2004 gjordes en särskild arkeologisk undersökning inom kvarteret Biskopshagen i Växjö. Den omfattade en boplats med tillhörande gravar från brons- och järnåldern, som var placerad på ett tidigare näs i Växjösjön. En ovanlig placering för regionen. Platsen hade använts tillfälligt men återkommande under senneolitikum till äldre bronsålder. Först under perioden yngre bronsålder till förromersk järnålder etablerades en mindre gård med tillhörande gravar, fossil åkermark och avfallsytor på platsen. Gravarna var placerade på en naturlig, låg och långsträckt höjdrygg med uppstickande berghällar. De var låga stensättningar som inte syntes alls innan grästorven togs bort. Gemensamt för dem var att ingen innehöll någon synlig begravning i form av brända ben. I stensättningarna fanns fynd i form av slaget stenmaterial. Bland annat en kvartsitkärna, ett så kallat lövknivsavslag, en slipad bergartsyxa, en knacksten och ett stort avslag i flinta.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk förundersökning [sv]
Med anledning av planerad byggnation inom kv. Boplatsen i Växjö, utförde Smålands museum en förundersökning i augusti 1994. Undersökningen omfattade 2,5 hektar. Två större anläggningskoncentrationer kunde avgränsas. De bedömdes representerar boplatsytor. Fynd av keramik daterades till perioden yngre bronsålder - äldre järnålder.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk undersökning [sv]
Under sommaren 1995 genomförde Smålands museum en arkeologisk slutundersökning inom kv. Boplatsen på Hovshaga norr om Växjö centrum. Vid undersökningen framkom ett tiotal hus och konstruktioner från en eller två gårdar som funnits inom området under brons- och äldre järnåldern. Undersökningsområdet låg på en åker öster om Gamla Kronobergsvägen. Ett av husen var ett tvåskeppigt långhus medan de andra husen var treskeppiga. Förutom huslämningar hittade arkeologerna skärvor av keramik och avslag av flinta och kvarts. I ett av stolphålen fanns en större mängd brända sädeskorn.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk undersökning [sv]
Inför nybyggnation i kvarteret Djäknen 4 i Växjö utfördes en större undersökning 1986. Den berörde RAÄ 170:1, stadslagret innehållande resterna av Växjö medeltida och senare stadskärna. Tyvärr har aldrig resultaten från den här stora och viktiga undersökningen publicerats i någon rapport.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med en planerad byggnation inom Kv. Fyren i Växjö gjordes en arkeologisk förundersökning. Syftet var att avgränsa den fossila åkermarken RAÄ 199:1 och undersöka om den var samtida med de omkringliggande gravarna från brons- och järnåldern. Dateringar från röjningsrösen och terrasskanter inom området visade att marken odlats och stenröjts under förromersk järnålder, samt romersk järnålder och folkvadringstid.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk undersökning [sv]
I samband med byggnation inom kv. Kvasten på Danneborg i Växjö, undersöktes ett röse år 1970. Det var registrerat som RAÄ 152:1, men benämns A2 i rapporten. Vid undersökningen framkom även ett flertal andra anläggningar i närområdet, bland annat tre ovala stensättningar (A1, 3 och 6), två rektangulära stensättningar (A4 och 5), samt en torpgrund (A7). Under A4 framkom också två stenpackningar A4:1-2 och 2 sotgropar (A4:3-4). Fynd i form av bronsfragment (bla en dekroativ knapp och en ring eller sölja), slagg, järnnitar, kol, lerklining, en järnlupp, knivblad, brända ben, obrända djurben, samt häst- och oxskor framkom och enligt grävledaren bedömdes ingen av de undersökta anläggningarna vara helt säkert förhistorisk. Det var uppenbart recenta störningar på platsen, men anläggningarnas karaktär, innehåll av skörbränd sten, fynden och ett litet antal brända ben gjorde att lämningen RAÄ 152:1 registrerades som ett gravfält.[sv]
Undersøkelse
Provundersökning [sv]
Inför nybyggnation på rivningstomten kv. Lejonet i Växjö (RAÄ 170:1) gjordes år 1977 och 1978 en provundersökning och en arkeologisk undersökning. Området omfattade 100 + 250 kvm låg i tomtens norra del. Vid undersökningen framkom fynd från mitten av 1300-talet till 1970-talet samt byggnadsskeden från 1600-talet till år 1845. Någon rapport skrevs aldrig men en rapportsammanställning gjordes år 2005.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk undersökning [sv]
Efter en eldsvåda år 1984 gjordes en arkeologisk undersökning inom Kv. Lejonet 4. Tomten ligger centralt i den medeltida staden (RAÄ 170:1 i Växjö socken), men undersökningens ambitionsnivå var ändå mycket begränsad. Vid undersökningen framkom fynd och anläggningar från 1600 - 1800-tal, medan lagren från 1300 - 1600-tal var mycket komprimerade och fyndfattiga.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk utredning [sv]
När detaljplanen skulle ändras i utkanten av Markaryds tätort, gjordes en arkeologisk utredning. Den syftade till att ta reda på om det fanns någon fornlämning under marken på ett läge i terrängen som bedömdes vara mycket lämpligt för stenåldersboplatser. Utredningen visade genom fynd av flinta och spår av en härd, att det fanns en boplats från stenålder inom området.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med att ett nytt hyreshus skulle byggas inom Kv. Nordstjernan, gjordes en arkeologisk förundersökning år 2002. Området låg strax utanför det medeltida stadsområdet (RAÄ 170, Växjö sn). De aktuella delarna av tomten var tidigare obebyggda och syftet var att undersöka om det fanns spår av äldre lämningar under mark. Undersökningen visade att området sannolikt togs i burk för odling och bete under 1600 - 1700-talet. I södra delen av undersökningsområdet framkom en stenhusgrund, som fortsatte in på nästa tomt söder ut. Av fyndmaterialet att döma bör huset ha uppförts under slutet av 1700-talet eller början av 1800-talet, men dess placering stämmer inte överens med husen på någon historisk karta.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk undersökning [sv]
Inför uppförandet av ett villaområde på Hovshaga utfördes en arkeologisk undersökning år 1991. Tidigare provgrävningar hade konstaterat bebyggelselämningar, och ett kolprov daterades till ca 300 f.Kr. Undersökningen omfattade ett område på ca 3 hektar. Några direkta huslämningar påträffades inte. Av de 28 anläggningar som dokumenterades var de flesta härdar/härdgropar och kokgropar. Det fanns även en stensamling som tolkades som en möjlig grav.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk förundersökning [sv]
Med anledning av att Växjöhem AB planerade att uppföra bostäder i kvarteret Nyelund, Växjö, så utförde Smålands museum en arkeologisk förundersökning. Området är fornlämningsrikt. Vid undersökningen framkom boplatsindikationer på två ställen. Det fanns också röjningsrösen och en stensträng. Dateringarna representerade minst två olika tidsskeden: Äldre bronsålder och förromersk järnålder.[sv]
Undersøkelse
I arbeid...