Arkeologisk förundersökning [sv]
Inför planeringen av ett nytt bostadsområde gjordes en arkeologisk förundersökning på området Vallen, mellan Växjösjön och Södra Bergundasjön. Undersökningen visade att det fanns spår av förhistoriska boplatser från olika tider på platsen. Den period som ger tydligast genomslag i fyndmaterialet är neolitikum. En 14C-datering samt ett keramikfynd verkar höra till tidigneolitikum. Det förefaller rimligt att även andra perioder av yngre stenåldern kan vara representerade i boplatslämningarna. Möjligen finns även indikationer på en mesolitisk närvaro i området. Många förhistoriska boplatser i Värend utmärker sig genom att de brukats under mycket långa tidsperioder.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk undersökning [sv]
I samband med en planerad husbyggnation gjordes en arkeologisk undersökning inom boplatsen Vallen, RAÄ Växjö 175:1. De förhistoriska fynden utgjordes huvudsakligen av rester av redskapstillverkning i form av avslag och splitter av kvarts, flinta och kristianstadflinta. Avslag var den största fyndkategorin, följt av retuscherade avslag, kärnor, spån- och mikrospånfragment, skrapor, knivar och borrar. Bipolär reduktion dominerade kvartsmaterialet. Flintan hade bearbetats både med plattformsteknik och bipolärt och Kristianstadflintan hade nästan uteslutande bearbetats med plattformsteknik. Totalt 31 anläggningar dokumenterades. Under förhistorisk tid verkar platsen ha nyttjats återkommande men med relativt låg intensitet. Det finns varken markkemiska eller okulärt konstaterbara spår av byggnader före torpet Vallen. 14C-dateringar av framför allt härdar sträckte sig från mesolitikum fram till modern tid.[sv]
Undersøkelse
Provundersökning [sv]
Undersøkelse
Arkeologisk undersökning [sv]
År 1966 genomfördes en arkeologisk delundersökning av gravfältet RAÄ 63:1 i Lekaryd sn. Gravfältet som var 130 x 30-95 m (Ö-V) bestod ursprungligen av ca 20 fornlämningar. Dessa utgjordes av 4 rösen, ca 14 runda stensättningar, 1 skeppssättning och 1 kvadratisk stensättning. Ett tiotal av stensättningarna undersöktes och togs bort i samband en vägbyggnation. Vid undersökningen framkom föremål förknippade med vapengravar, samt grön smält glasmassa som antagligen varit en romersk bägare. Antagligen hade de begravda personerna särskilda positioner i samhället.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk undersökning [sv]
"Som en del i projektet Sydöstra Götalands sten- och bronsålder, genomförde Smålands museum år 1994 en arkeologisk undersökning vid Uddabrånen i Vide Västergård, Ljuders socken. På platsen hade tidigare hittats två stenyxor med skafthål, tre trindyxor, ett fragment av en flintyxa, samt en fragmentarisk flintdolk, och lokalen har därför tolkats som en boplats. Det har också funnits hällkistor i närheten. Målsättningen med undersökningen var att datera och avgränsa boplatsen och samtidigt nå ut till allmänheten genom visningar av platsen. Ett lokalt koordinatsystem lades upp och 19 provrutor grävdes. Sammanlagt gjordes 57 fynd, vilka utgjordes av flinta, kvarts och bergart. Fyndmaterialet gav ingen säker datering. ledartefakter saknades. Ett avslag med slipyta tydde på att dateringen låg i neolitikum, men de trindyxor man funnit i närheten har en lång brukningstid och kan inte användas för någon närmare datering. Fynd av ett dolkfragment och uppgifter om en numera försvunnen hällkista antyder att platsen utnyttjats under senneolitikum. Sammantaget
pekade dateringen på neolitikum, eventuellt senneolitikum.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk förundersökning [sv]
När bostadsområdet Vikaholm i Växjö socken skulle byggas ville kommunen flytta ett block med skålgropar till ett närbeläget område med andra fornlämningar, som inte skulle exploateras. Undersökningen visade att stenen, Växjö 270:1, var betydligt större under mark än vad man trott och flytten avbröts därför. I anslutning till blocket framkom dock boplatslämningar, Växjö 410, som behövdes avgränsas och undersökas mer inför en eventuell exploatering.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med byggnation av ett villaområde gjordes en arkeologisk förundersökning av boplatsen RAÄ 410 i Växjö socken. Boplatsen låg kring skålgropsblocket RAÄ 270:1, strax söder om Växjö stad. Syftet med förundersökningen var att avgränsa boplatsen RAÄ 410 samt att fördjupa kunskapen om fornlämningen genom att klargöra dess innehåll, datering och vetenskapliga potential. Sammanlagt påträffades tretton boplatsanläggningar; en härdgrop/grop, en härd, åtta stolphål, två gropar samt en ränna (dock troligen recent). Vidare hittades tre fynd; ett spånfragment i flinta, brända ben samt en mindre bit bränd lera. Två 14C-dateringar genomfördes på en härd samt en grop. Kolet från härden, A 793, daterades till 1291-1057 f. Kr där perioden 1271-1112 f. Kr. var mest sannolik. För gropen, A 917, blev dateringen 41 f. Kr.– 71 e. Kr. Utifrån två makroprover kunde det bland annat beläggas spår efter matlagning, detta i form av brända matrester i en grop/härdgrop.[sv]
Undersøkelse
Vikaholm, AU 1 och 2. RAÄ Växjö 33, 214, 215:1-2, 212, 213, 269, 270, 386, 384, 374, 376, 385, 383, 381, 382, 380, 379, 378, 377, 375, 373. Sm. P2006:35 (2006) [sv]
Arkeologisk utredning [sv]
I samband med planerna på ett nytt bostadsområde söder om Växjö gjordes en arkeologisk utredning i två steg. Sammanlagt kunde 14 lokaler med lämningar registreras inom ramen för utredningen. Av dessa bedömdes fyra utgöra fasta fornlämningar och de övriga så kallade övriga kulturhistoriska lämningar. Lämningarna efter torpen Dresden, Vikaholm och Johanneshus, låg utanför eller tangerade utredningsområdet och berördes därför främst indirekt av planerna på bostadsområdet. Utredningens resultat sammantagna med FMIS information visar att det inom utredningsområdet fanns elva lokaler med fasta fornlämningar och åtta lokaler med övriga kulturhistoriska lämningar[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk undersökning [sv]
Den arkeologiska undersökningen genomfördes med anledning av att ny tomtmark skulle göras tillgänglig inom stadsdelen Vikaholm och kv. Tröskeln i den södra delen av Växjö. Undersökningen berörde en boplats (RAÄ 410) med aktivitet från främst bronsålder till äldre järnålder (1400 f Kr – 100 e. Kr), som låg i anslutning till ett skålgropsblock (RAÄ 270:1). Intill skålgropsblocket hittades flera härdar/eldstäder samt så kallade kokgropar. Från några av dessa genomfördes analyser som visade att de hade använts för matlagning. Möjligen kan denna aktivitet ha varit av rituell karaktär kopplad till skålgropsblocket. Brända sädeskorn, förkolnade matrester samt några brända ben hittades och dateras till bronsålder och perioden ca 1400 – 1100 f.Kr. Väster om skålgropsblocket påträffades spår efter ett stolpburet hus som varit ca 7,5 meter långt och 4,5 meter brett med lätt konvexa gavlar. Huset visade sig vara ett par hundra år yngre än aktiviteten med härdarna och kokgroparna vid skålgropsblocket och daterades till perioden 750 – 400 f.Kr.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk undersökning [sv]
Inför en omläggning av väg 120, sträckan Tingsryd - Rävemåla, fosfatkarterades en sträcka av 1,5 km av Smålands museum i juli 1990. I oktober utfördes en provundersökning av två områden med förhöjda värden, område A och B. Område A var blockrikt och kuperat och inga fynd gjordes, förutom träkol. Område B var mer lättilgängligt och två schakt gjordes. Inga fynd gjordes förutom träkol. I maj 1991 gjordes en undersökning av område B. I två av anläggningarna fann man träkol, annars gjordes inga fynd. Fyra av anläggningarna, oregelbundna eller ovala formationer av sandig mo, ligger i en halvcirkel. I fyndpost M 67820 finns kolprover från undersökningen (3 st), från fosfatkarteringen, samt slagg från provundersökningen. Slaggen verkar härröra från RAÄ Södra Sandsjö 110:1, men fyndet nämns av någon anledning inte i rapporten.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk förundersökning [sv]
När väg 122 skulle breddas mellan Nöbbele och Linneryd gjordes arkeologiska utredningar och förundersökningar utmed fem sträckor. Smålands museum har genomfört en arkeologisk utredning etapp II av sträcka 1 och sträcka 4. Dessutom utfördes arkeologiska förundersökningar vid avrättningsplatsen RAÄ Nöbbele 132:1 (sträcka 2), Ryds bytomt Nöbbele 66:1 (sträcka 3) och Linneryds bytomt RAÄ Linneryd 250:1 (sträcka 5). Därutöver förundersöktes delar av sträcka 1.
Vid Ryds bytomt påträffades kulturlager och bebyggelselämningar i form av lerlager/golv och stenläggning, samt en större stenfylld grop. Det understa kulturlagret daterades till 1290 - 1420 e. Kr. (två sigma) (Ua-20245). Längs sträcka 1, nära Vedkärrs bytomt påträffades en huskonstruktion i form av ett 1,10 m tjockt lager av skärvsten och skörbränd sten blandat med brunsvart humös sotig silt. I lagret påträffades en pärla och en skärva svartgods av vendisk typ. Fynden dateras till sen vikingatid – tidig medeltid. Lagret och stenarna bedömdes som lämningar efter en källare eller ett grophus. Understa delen av skärvstenslagret till 880-1040 e. Kr. (två sigma) (Ua-20239). Vedkärrs bytomt fick senare beteckningen RAÄ Nöbbele 154:1. Avrättningsplatsen (RAÄ 132) hade inte lämnat efter sig några spår i form av gravar eller andra anläggningar. Endast en botten av en stenmur påträffades i schakten. Likaledes fanns det längs
sträcka 4, inga lämningar efter den Broaryds förmodade äldre bytomt, inte heller fanns det några
spår efter några förhistoriska aktiviteter, såsom boplatser, hantverk eller gravar. Då rapporten skrevs var det ännu inte klarlagt om någon breddning skulle ske vid Linneryds bytomt.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk utredning [sv]
Smålands museum utförde 2002 arkeologisk utredning etapp II inom sträcka 2, 4, 6, samt en arkeologisk förundersökning inom sträcka 5 och gravfältet RAÄ Nöbbele 4. Sträcka 5 omfattade schakt i åkermarken vid sidan om RAÄ 4.[sv]
Undersøkelse
Inventering [sv]
I samband med arbetet att lägga ned en överföringsledning och en vattenledning längs väg 122 mellan Ingelstad och Nöbbele gjordes en arkeologisk utredning etapp 1 i form av en inventering. Vid utredningen konstaterades att det fanns flera sträckor som behövde utredas vidare i samband med en eventuell exploatering.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med breddningen av väg 122 och nedläggningen av en vattenledning, gjordes ett flertal arkeologiska förundersökningar längs med vägstreckningen. Sträcka 2 vid Säljeryd fick senare RAÄ 243-247 i Östra Torsås socken. Lämningarna omfattade gravar från romersk järnålder, en huslämning och diverse boplatslämningar. Sträcka 4 vid Gertonstorp fick RAÄ 152 i Nöbbele socken vilket omfattade diverse boplatslämningar. Sträcka 6 gick utmed Orraryds gamla bytomt (RAÄ 55:1 i Nöbbele socken) norr om vägen och visade att det fanns tjocka kulturlager med fynd. De äldsta dateringarna från området var från bronsålder och de yngsta från tidig medeltid.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk undersökning [sv]
Smålands museum utförde 2002 en särskild arkeologisk undersökning av ett röse (Nöbbele 148) inom det skadade gravfältet RAÄ 4:1 i Nöbbele socken, liksom inom åkermarken, sträcka 5, intill gravfältet (Nöbbele 149). Benfragment och kol från röset daterades till bronsålder. I åkermarken intill gravfältet daterades en anläggning till romersk järnålder, men marken verkar vara använd långt fram i historisk tid.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk undersökning [sv]
I samband med nedläggning av en vattenledning, samt breddning av väg 122 år 2003, gjordes en särskild arkeologisk undersökning i hagmarken intill Orraryds gamla bytomt (RAÄ 55:1, Nöbbelse socken). Undersökningen visade att bytomten under vikingatid gått längre norr ut än utbredningen av den historiska byn. De äldsta spåren på platsen var ett kulturlager från bronsåldern, något som är relativt ovanligt förekommande i Kronobergs län. Det framkom också rester av ett brandgravfält från yngre järnålder. Inom ett koncentrerat område påträffades ett så kallat ormöglespänne från tidig vendeltid, samt små fragment av brända ben. Det syntes även spår av stenlyft som antagligen varit någon form av överbyggnad till graven. Utöver detta framkom även spår av en vikingatida blästugn, samt fynd som hörde till 1600- och 1700-talets bytomt.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk undersökning [sv]
När en vattenledning skulle grävas ner en bit söder om väg 122, gjordes en särskild arkeologisk undersökning inom sträcka 2 vid Säljeryd. Undersökningen visade att det fanns två områden med förhistoriska boplatsspår från yngre brons- till äldre järnålder. Det framkom också spår av två flatmarksgravar från romersk järnålder (RAÄ 243, 246 och 244 Östra Torsås socken)[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk utredning [sv]
Inför breddningen av väg 122 mellan Ingelstad och Nöbbele gjordes en utredning i form av en kulturhistorisk inventering. Inventeringen utmed sträcka 1-5 visade på områden med fornlämningar och lägen som bör utredas med hänsyn till möjliga fornlämningar under mark. Bland annat[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk undersökning [sv]
Under 2002 gjordes en breddning och förstärkning av väg 122, vilket föranledde en särskild arkeologisk undersökning inom Ryds bytomt (RAÄ Nöbbele 66:1). Undersökningen, som sammanfattar många tankar om bybildningen i Kronobergs län, visar att Ryds by bildades senast under 1200-talet.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk undersökning [sv]
År 2003 undersöktes en källa i Vedkärr i Nöbbele socken, fornlämning 155, som visade spår av möjliga rituella aktiviteter. Källan var från sen vikingatid/tidig medeltid, men någon gång under tidens lopp blev den igenfylld. När den användes hade den trappsteg av sten som ledde ner till vattnet och ett brunnskar av sten som löpte runt dess kant. När källan undersöktes framkom bolmört på bottnen. Bolmörten är giftig, men den odlades förr som läkeväxt och man trodde även att den hade magiska egenskaper. Eftersom källor ansågs vara heliga platser är det möjligt att växten använts i någon sorts ritual vid källan. Förutom bolmört framkom även vikingatida pärlor, keramikskärvor och två knivblad av järn. Varför källan fylldes igen vet ingen men om den ansågs vara en övernaturlig plats kan den ha blivit igenfylld i samband med att Sverige kristnades.[sv]
Undersøkelse
I arbeid...