Arkeologisk utredning [sv]
Inför planeringen av en bergtäkt inom fastigheten Berg 6:2 gjordes en arkeologisk utredning med maskinschaktning år 1993. Utredningen berörde den fossila åkermarken RAÄ Berga 41 inom exploateringsområde etapp 1.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk undersökning [sv]
I augusti till oktober 1993 utförde Smålands museum en slutundersökning på fastigheten Berg 6:2 i Bergs socken, Växjö kommun, Kronobergs län. Den föranleddes av planerna på att öppna en bergtäkt. Området låg på väst- och sydvästsidan av ett berg. Undersökningen berörde röjningsröseområden och en grav, vilken innehöll undersökningens enda fynd: 5 g brända ben från människa.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk undersökning [sv]
I samband med en arkeologisk studiecirkel år 1991 - 1992, gjordes en arkeologisk dokumentation av några murpartier till Berga gamla kyrka. Den medeltida kyrkan revs omkring år 1820 för att ge plats åt den nuvarande kyrkan strax norr om den gamla. Två schakt grävdes för hand över långhusets sydvästra del vid torn och långhus och ett schakt över kyrkans sydöstra del vid kor och absid. Anslutningen mellan långhuset och tornet visade att dessa uppförts samtidigt, men att koret ursprungligen haft ett rakt avslut. Under absiden framkom järnslagg med bottenskållor och fastsintrad lera, sotlager, skörbränd sten, rödbränd sand, träkol och sjömalm, vilket möjligen kan tolkas som en smedja använd under kyrkans byggtid. I schakten fanns tio gravläggningar, samt fem mynt från 1600- och 1700-talet. Små putsfragment med färgspår i gult, rött och ockra framkom i anslutning till koret, vilket gav en antydan om att koret kan ha varit målat.[sv]
Undersøkelse
Schaktövervakning [sv]
I samband med nedläggande av ett nytt avloppssystem samt anläggandet av en scen inom Berga hembygdsförening på Prästtorp 1:42 i Ljungby kommun genomfördes en schaktningsövervakning. Inom ytan för hembygdsföreningens område fanns ett flertal registrerade fornlämningar. En hög (RAÄ Berga 24:1), en boplats (RAÄ Berga 63:2) samt ytterligare tre fornlämningar. Vid den genomförda schaktningsövervakningen återfanns inga arkeologiska kontexter eller fynd.[sv]
Undersøkelse
Schaktövervakning [sv]
I samband med omläggningen av trappan till Berga kyrka gjordes en arkeologisk schaktningövervakning. Resultatet visar att marken vid trappan har fyllts ut och jämnats till. I den plana etagen mellan trappavsatserna in till kyrkogården fanns spår efter en äldre nergrävning in mot kantstenen i ett ursprungligt skikt med orangeaktig sand. Sannolikt är nedgrävningen kopplad till en äldre trappkonstruktion då denna tydligt sammanföll med de större kantstenarna. I två rutor som grävdes och tangerade nergrävningen påträffades en bit av en kritpipa, ett mindre obränt benfragment samt några små bitar tegel. Denna del av trappan låg ca 1 meter under dagens marknivå för kyrkogården och även delvis utanför kyrkogårdsmuren, vilket kan jämföras med undersökningen av boplatsen Berga 64:1 år 1983, där det kunde konstateras att delar av kyrkogården hade fyllts ut med ca 1 m massor. Inga spår efter gravar påträffades men sannolikt kan de små obrända ben som hittades kopplas till kyrkogården. Inga anläggningar framkom som går att härleda till den äldre boplatsen.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk förundersökning [sv]
Inför byggnation i närheten av Berga kyrka, förundersökte Smålands museum en mindre del av av boplatsen RAÄ 64:1 år 2001. Denna boplats har tidigare delundersökts år 1982 och 1984, men har aldrig avgränsats. Boplatsen daterades då till perioden 950 - 1100-tal. Utifrån resultaten av de tidigare delundersökningarna och områdets topografi antogs boplatsen kunna ha omfattat stora delar av höjden kring kyrkan. Endast en liten del av området har undersökts. Vid förundersökningen år 2001 hittades boplatslämningar som daterades till perioden folkvandringstid/vendeltid.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk utredning [sv]
År 1982 undersöktes boplatslämningar från järnåldern inom Berga kyrkogård (RAÄ Berga 64:1). Boplatsen påträffades vid grävning av en ny grav inom en ej tidigare utnyttjad del av kyrkogården. Fornlämningen var inte känd sedan tidigare och länsantikvarien beslöt då, att en undersökning skulle komma till stånd. Boplatsomrâdet låg på en en liten moränhöjd där Berga kyrka och kyrkogård legat sedan tidig medeltid. Vid undersökningen framkom ett 4x4 m stort grophus och fyndet av en sländtrissa som visar att huset bland annat annat kan ha använts för textilhantverk. Utanför huset fanns härdar för matlagning och fragment av keramikkärl. Efter att huset brunnit ner fylldes grophuset igen och täcktes av ett kulturlager. Över det fanns härdar och delgelfragment som antydde att metallhantering skett på platsen.[sv]
Undersøkelse
Provundersökning [sv]
Undersøkelse
Arkeologisk förundersökning [sv]
Inför en planerad exploatering inom en del av fastigheten Bergkvara 6:1 i Växjö, gjordes en inledande förundersökning. En omfattade inventering/kartering, sondering av historiska källor och rekognoscering för pollenanalys, gav sammantaget en god utgångspunkt för fortsatt arbete med det aktuella området. Området bedömdes ha en hög kunskapspotential. Det stegvisa utförandet med den aktuella förundersökningen, följd av en föreslagen fördjupad förundersökning inriktad på sökschaktsgrävning, ansågs ge goda möjligheter till att få en rättvisande bild av områdets potential.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med restaureringsarbeten vid Bergkvara slottsruin (RAÄ Bergunda 32:1) gjordes en förundersökning i form av en mindre schaktningsövervakning. De ytor som berördes av grävningsinsatserna var mycket begränsade. I botten av det ena schaktet påträffades ett fyndförande kulturlager som innehöll ett åttiotal fragment av djurben. En osteologisk analys av benmaterialet visade att det utgjordes av matavfall. Ett djurben 14C-analyserades och daterades till senmedeltid. De flesta benen var från nöt, men även gris, får och get förekom. En liknande konsumtion dominerad av nötkött har tidigare konstaterats vid andra medeltida borganläggningar i Småland och Skåne. En isotopanalys från det daterade benet visade att nötboskapen betat i skogsmark. En tand av nöt visade även slitage som tyder på hypoconulid, en ärftlig förändring av tänderna som är vanlig inom små, isolerade boskapspopulationer. En överrepresentation av denna förändring har tidigare noterats bland djurben från det medeltida Växjö. Förmodligen hör detta samman med förekomsten av en regional boskapsras, kanske den senare utdöda lantrasen smålandskon. Två keramikskärvor påträffades. Den ena var av typen yngre rödgods och den andra var av en importerad, förmodligen tysk, keramik av lergods med invändig grön glasyr och utvändig ljus engobe. I det schakt som grävdes närmast ingången till slottsruinen påträffades enbart raseringsmassor.[sv]
Undersøkelse
Antikvarisk kontroll [sv]
I samband med en restaurering av, samt ledningsdragning kring Blädinge kyrka år 1986, gjordes en antikvarisk schaktkontroll.[sv]
Undersøkelse
Delundersökning [sv]
Enligt uppgift i Fornsök skall de föremål som hör till L 1315 grävts upp ur en gravhög på ett gravfält i Bogla (RAÄ 19, Rogberga sn) år 1873. De kvarvarande gravarna på gravfältet är runda, fyllda stensättningar, samt resta stenar, så det mest rimliga antagandet är att fynden kommer från en stensättning. Föremålen skänktes år 1873 av riksdagsman P. Peterssons sterbhus. Anledningen till att fynden skänkes till Smålands museum i Växjö, trots att Bogla ligger i Jönköpings län, var sannolikt att Smålands museum vid den tiden var det enda kulturhistoriska museet utanför Stockholm.[sv]
Undersøkelse
Provundersökning [sv]
År 1988 gjordes en kartering och arkeologisk provundersökning inom Lessebo, eller Läseboda, gamla bytomt (RAÄ 188:1 Hovmantorp sn). Platsen kallas nu allmänt för Bolet.[sv]
Undersøkelse
Provundersökning [sv]
År 1989 gjordes en arkeologisk provundersökning inom Lessebo, eller Läseboda, gamla bytomt (RAÄ 188 Hovmantorp sn). Platsen kallas nu allmänt för Bolet.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk förundersökning [sv]
På uppdrag av Länsstyrelsen i Kronoberg utförde Smålands museum en arkeologisk förundersökning av fornlämning 213:1 i Angelstads socken, Ljungby kommun. Fornlämningen bestod av en övergiven gårdstomt. Syftet med förundersökningen var att fastställa omfattning, innehåll och avgränsning av gårdstomten, samt undersöka om andra under mark dolda fornlämningar förekom inom området. Platsen rymde lämningar av mänskliga aktiviteter från skilda tidsperioder, främst stenålder och nyare tid. Platsen var dock mycket skadad av plöjning varför dess informationspotential var begränsad. Ytterligare antikvariska insatser rekommenderas inte.[sv]
Undersøkelse
Efterundersökning [sv]
I samband med schaktningsarbeten för en ny parkeringsplats vid Bolmsö kyrka år 2001, hittades spår av en förhistorisk boplats. Inom 300 kvadratmeter kunde 83 stolphål, 13 gropar och en större grop mätas in. Den stora mängden anläggningar och fynd av slagg och ugnsfragment, visade att platsen varit en central del av en boplats med järnframställning under framförallt vendeltid.[sv]
Undersøkelse
Efterundersökning [sv]
I en mindre grustäkt intill väg E4 upptäcktes år 1974 tolv stycken härdar. Ytterligare andra hade redan grävts bort när arkeologen anlände till platsen. Ingen av härdarna daterades, men de antas vara förhistoriska. Boplatsen fick benämningen RAÄ 133:1 i Traryd socken, men placeringen i fornsök, mitt i vägbanan är sannolikt fel.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk utredning [sv]
Inför ett planerat bostadsområde gjordes en arkeologisk utredning år 2011. Utredningen omfattade tre stensättningar RAÄ 35 och 63:1-2, två områden med fossil åkermark (RAÄ135 och 137), samt en hällristning (RAÄ 136). Vid utredningen framkom även tre nya boplatsområden (RAÄ 261, 262 och 263)[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk förundersökning [sv]
Under mitten av maj 2016 genomfördes en arkeologisk förundersökning inom delar av boplatsen RAÄ 263 samt stensättningen (nu skärvstenshögen) RAÄ 63:2 i Bergunda socken, Växjö kommun. Stensättningen RAÄ 63:2 som låg strax sydväst om boplatsen avtorvades för att närmare avgränsa dess storlek och klargöra dess karaktär. Boplatsen utgjordes av 20 härdar, 5 kulturlager, 2 stolphål/nedgrävningar samt en 1 kokgrop. Dateringarna visade en relativt stor spridning, dock verkar mesolitikum vara huvudperiod. Den påträffade kokgropen och en av härdarna daterades till äldre bronsålder respektive senneolitikum. De två ytorna med kulturlager var omfattande och fyndmaterialet skilde sig åt mellan de två ytorna. I det norra kulturlagret framkom endast slaget stenmaterial, medan lagret i den södra delen innehöll såväl slaget stenmaterial som keramik och brända ben. Sammantaget dominerade det litiska materialet med totalt 189 fynd, främst avslag men även spån, mikrospån, kärnor och skrapor. Råmaterialsammansättningen på det litiska materialet var blandat och bestod av kvarts, kvartsit, porfyr, sydvästskandinavisk flinta samt kristianstadflinta. Ser man till det litiska materialet var de daterbara artefakterna från mesolitikum. Det fanns inget av detta material som med säkerhet kunde dateras till neolitikum. Inom den södra kulturlagerytan påträffades däremot keramik från ett mellanneolitiskt trattbägarkärl, dekorerat med snedställda rektangulära gropar.[sv]
Undersøkelse
Arkeologisk undersökning [sv]
Under augusti–september 2018 genomförde Museiarkeologi sydost en arkeologisk undersökning av boplatsen RAÄ 263 och stensättningen RAÄ 63:2, i Bergunda socken, Växjö kommun, Kronobergs län. Två ytterligare lämningar framkom som inte var kända inför undersökningen, en kolbotten (RAÄ Bergunda 268) som låg i kanten på boplatsen, samt en senmesolitisk grav (L2019:3971). Stensättningen RAÄ 63:2 visade sig vid undersökningen till stor del vara uppbyggd av skärvig eldpåverkad sten och kom att omtolkas till att definitionsmässigt vara en skärvstensgrav. Undersökningen genomfördes i området Bredvik som utvecklas till en ny stadsdel i Växjö.[sv]
Undersøkelse
I arbeid...