Arkeologisk utredning [sv]
I samband med Volvos planer på att utvidga sin industrianläggning gjordes det en arkeologisk utredning. Inom fastigheten Drevs Rödje 1:10 framkom en förhistorisk lämning i form av en mindre boplats eller ett aktivitetsområde, troligtvis från äldre stenåldern.[sv]
Arkeologisk förundersökning [sv]
Inför byggandet av en parkeringsplats på industrifastigheten Drevs-Rödje 1:10, utfördes arkeologiska för- och slutundersökningar. Vid dessa framkom spåren av boplatser som funnits där under bronsåldern och järnåldern. Fynden bestod av avslag och keramik. I rapporten står RAÄ-numret felaktigt som Drev 33, men ska vara Drev 113 enligt Fornsök.[sv]
Arkeologisk utredning [sv]
Med anledning av omläggning av en avloppsanläggning strax söder om boplatsen RAÄ 125 och väster om offerkällan RAÄ 124 i Urshult socken, utförde Smålands museum en arkeologisk utredning. Schakt grävdes och i ett av dem framkom en stenbroläggning, tätad med eldpåverkad lera. Även ett välbevarat djurben framkom, vilket indikerar att anläggningen är från nyare tid. Inga förhistoriska anläggningar framkom.[sv]
Arkeologisk utredning [sv]
Inför en planerad tomtexploatering inom del av fastigheten Dunshult 1:11 i Tingsryds kommun, har en arkeologisk steg 1 och 2 utredning genomförts. Vid utredningen påträffades en mesolitisk boplats (L2023:4039), en kokgrop (L2023:4040), en kolningslämning (L2023:4041), samt två områden med fossil åkermark (L2023:4042 & L2023:4043).[sv]
Arkeologisk förundersökning [sv]
Till följd av fuktskador och sprickor i fasaden gjordes en restaurering av Dädesjö gamla kyrka år 1996. Det fanns då möjlighet att undersöka hur kyrkans grundmurar var uppbyggda. Undersökningen visade att grunden låg direkt i matjorden, med undantag för västgaveln som var mer ordentligt grundlagd. Möjligen hade man ursprungligen tänkt sig att uppföra ett västtorn. Vid undersökningen framkom även kristna gravar som av placeringen att döma bör ha gravsatts före 1250-talet. Antagligen har en träkyrka funnits på platsen under 1100-talet.[sv]
Delundersökning [sv]
Under vintern 1955 och 1956 genomfördes en arkeologisk delundersökning inom gravfältet RAÄ 42 i Berga socken, Fallnaveka Södratorp. Undersökningen gjordes av J. E. Anderbjörk tillsammans med ett antal studenter. Gravfältet bestod av ett 15-tal gravar och av dem undersöktes nr 13, 14, 15 och 10a. På toppen av varje grav låg en sten av kvartsit. Förutom brända ben från två människor framkom även ben av två hästar, två hundar, liksom vildsvin, nöt, får och get. Bland fyndmaterialet märks ett likarmat bronsspänne från 900-talet, en bronsnål, en bronsring, pärlor, flintskärvor, ett skifferbryne, en järnsölja, sipk och andra järnfragment, samt skärvor av lerurnor. I grav nummer 15 var mängden ben ovanligt stor. Hela 25 liter tillvaratogs. Resultatet tolkas som en parrallell till Ibn Faldans beskrivning av en vikingatida begravning år 922 e. Kr. i Volgabulgarernas land (Anderbjörk & Klingberg 1967).
Föremålen M 16382 - 16385 från J.E. Anderbjörks undersökning av gravfältet RAÄ 42 i Berga socken år 1955 och 1956, är ännu inte digitalt registrerade.[sv]
Efterundersökning [sv]
I augusti 1953 hittades fynd från bondestenåldern i en grustagsslänt i Klint, Traryds socken. Fynden bestod av en tjocknackig, håleggad flintyxa och skärvor av snörornerad keramik. Några av skärvorna låg på ursprunglig plats och det verkade som om kärlet legat upp och ner, ca 30 cm under nuvarande markytan. Jan Erik Anderbjörk besiktigade fynden i mars 1955 och konstaterade att det rörde sig om en flatmarksgrav. På grund av snö och tjäle kunde fyndplatsen inte undersökas vid tillfället. Detta skedde istället i maj 1955. Den norra kanten av graven var då fortfarande bevarad. Det framgick att graven haft ett djup av minst 0,25 m och den var ca 1 m bred i profilen. Fyllningen bestod av jordblandat grus.[sv]
Inventering [sv]
Fynd i form av ett avslag av Kristianstadsflinta samt ett kvartsavslag. Enligt fornsök: Boplats, okänd utsträckning. I grustagskant i grustagets SSV del påträffades inom ett par m2 ett flintavslag av Kristianstadsflinta, ett kvartsavslag, samt iakttogs en härd i täktkanten ca 0,5 m under markytan. Härden innehåller kol, sot och skörbränd sten. Registrerades 2004.[sv]
Kartering [sv]
Inför en planerad exploatering inom södra Telestadsområdet gjordes en fosfatkartering år 1987. Karteringen syftade till att lokalisera under mark liggande, förhistoriska boplatslämningar. Utifrån resultaten gjordes bedömningen att provundersökning behövdes inom de aktuella områdena. Det fosfatkarterade området omfattar bland annat boplatsen Växjö RAÄ 218:1.[sv]
Arkeologisk förundersökning [sv]
Med anledning av en planerad exploatering har en förundersökning genomförts inom delar av gravfältet L1953:7856 och fastigheten Öjaby 4:7. Inom förundersökningsområdet fanns minst 17 gravar/stensättningar och 11 av dessa rensades fram helt eller delvis. Ingen av gravarna undersöktes, men vid framrensningen hittades brända ben vid och på sex av stensättningarna. Benmaterialet utgjordes av både människo- och djurben. Vid en av stensättningarna hittades en vit pärla. Fyra brända ben daterades till perioden vendel- och vikingatid.[sv]
Arkeologisk forskningsundersökning [sv]
I maj år 2016 genomfördes en publik arkeologisk forskningsundersökning inom den gropkeramiska bolatsen på Gettersö i Bolmen (RAÄ 125, Annerstad socken). Undersökningen gjordes i form av en studiecirkel för allmänheten. För att göra så lite skada som möjligt på fornlämningen grävdes ett 15-tal rotvältor. Ansvariga för undersökningen var Kulturparken Småland och Carl Persson Fornforskaren AB. Som medarrangörer var även Kronobergs arkeologiska förening. Undersökningen visade att boplatsspår förekom på hela ön, över 143 meters ekvidistans. En höjd som motsvarar vattennivån under mellanneolitikum. Fyndmaterialet av flinta, keramik och bergart lämpade sig väl för analyser som visade att olika aktiviteter gjorts på olika delar av ön. Utöver fynden från den gropkeramiska boplatsen framkom även historiska spår av järnframställning och metallhantverk inom en begränsad yta på ön (Alering & Persson 2017).[sv]
Antikvarisk kontroll [sv]
År 1977 grävdes ledningar i vägen mellan Växjö och Ör och dessa gick rakt igenom gravfältet RAÄ 60:1 i Öjaby. I ledningschaktet framkom en förmodad brandgrav med brända ben och ett 70 meter långt kolbemängt kulturlager. Undersökningen rapporterades aldrig, men år 2004 gjordes en enklare rapportsammanställning i Riksantikvarieämbetets försorg. Med hjälp av den kunde de då försvunna kol- och jordproverna återfinnas på Smålands museum år 2022. M 67971 omfattar ett kolprov och tre jordprov, men inga brända ben tillvaratogs vid undersökningen.[sv]
Arkeologisk forskningsundersökning [sv]
Gripeberg - vallanläggning från bronsåldern. Under år 2012 gjordes en forskningsundersökning inom fornborgen Gripeberg utanför Växjö. Undersökningar gjordes även år 2007 och 2009 och rapporterades separat, men den aktuella rapporten sammanfattar även de två tidigare delundersökningarna. Sammantaget visade undersökningarna att Gripeberg var en betydligt äldre och mer komplex lämning än vad som tidigare gjorts gällande. Utöver de synliga stenvallar som delvis omgärdar den branta bergshöjden, finns ett flertal anläggningar under mark. De utgörs av stenpackningar som hänger samman i en storskalig konstruktion innanför murarna. Hela anläggningen verkar vara anlagd under bronsåldern, inom en period som omfattar minst 1200 år. Sammanfattningsvis bedöms anläggningen vara en så kallad vallanläggning med ett kultiskt och religiöst sammanhang, snarare än en skyddsbefästning.[sv]
Arkeologisk forskningsundersökning [sv]
2009 års undersökning av fornborgen Gripeberg resulterade i flera spännande resultat. De stärkte hypoteserna från 2007 års undersökning och framförallt gav resultaten anläggningen en mer komplex karaktär. Undersökningen av den norra muren kunde, trots det begränsade dateringsunderlaget, stärka arbetshypotes att det fanns en tyngdpunkt i anläggandet och utnyttjandet av fornborgen under yngre bronsålder. Den norra och södra muren hade därmed samtida dateringar och uppvisade dessutom en likartad karaktär och uppbyggnad. Resultaten visade också att fornborgens norra del hade en tidigare okänd inre stenskonstruktion, som gav intryck av att kunna innehålla gravar. Direkt under den norra muren framkom ett deponerat fynd. Det utgjordes av ett medvetet slaget bergartsfragment med slipade och prickhuggna ytor. Resultaten visade även att murverket möjligen inte haft någon ingång. Det stärkte, tillsammans med dateringen och framkomsten av den inre stenpackningen, hypotesen om fornborgen som en möjlig gravhägnad eller vallanläggning.[sv]
Arkeologisk forskningsundersökning [sv]
Under hösten 2007 genomförde Smålands museum en mindre arkeologisk forskningsundersökning av fornborgen Gripeberg. Projektets målsättning formulerades utifrån två ståndpunkter. Det första syftet
var att försöka klargöra borgens karaktär, funktion och datering, samt förstå det sammanhang i vilket den ingått. Det andra syftet var att driva undersökningen med en tydlig pedagogisk vinkling. Undersökningen genomfördes tillsammans med medlemmarna i Kronobergs arkeologiska förening och deltagare
i projektet Skog & Historia. Sammanlagt deltog ett 40-tal amatörer under de två veckor som undersökningen pågick. Projektet visade att den södra muren anlagts under yngre bronsålder och att den västra muren, med en helt annan karaktär, var historisk. Vid undersökningen framkom ett antal stenpackningar som antogs kunna vara förhistoriska gravar. Anläggningen bedömdes också ha haft en annan betydelse än som försvar.[sv]
Schaktövervakning [sv]
I samband med byggnationen av en gång- och cykelväg genomfördes en schaktningsövervakning av gårdstomten L1953:1432 i anslutning till Hunna by. De förhistoriska lämningar som påträffades var 3 gropar och 2 stolphål. I ett av stolphålen påträffades en skärva av förhistorisk keramik. Träkol från detta stolphål 14C-daterades till 894–1025 e.Kr. En grop valdes också ut för datering där träkol kunde dateras till 1031–1174 e. Kr. Resultatet antyder således att det finns spår av en boplats från vikingatid/tidig medeltid inom läget för gårdstomten.[sv]
Arkeologisk förundersökning [sv]
Under sensommaren 1990 undersöktes en skadad hällkista med rösebotten belägen vid Telestad, söder om Växjö. Den hade tidigare undersökts 1892 av Carl Wibling, som fann två skafthålsyxor samt en dolk eller spjutspets av flinta. Röset hade före det plundrats på sten, som malts ned till makadam och använts vid vägbygge. Platsen var dessutom belamrad med skräp och avfall. Själva kistan var mycket omrörd och skadad. Den var orienterad i nord-syd, men eventuell gradavvikelse gick ej att fastställa. Den centrala delen var genomgrävd, men ändarna verkade relativt orörda. Här påträffades rester av ett stenlagt golv. Anläggningarna bestod för övrigt av brandgravar, troliga brandgravar, stolphål, anläggningar utan fynd, samt större gropar. Fynden bestod av brända ben, föremål av brons (varav en pilspets kunde dateras till bronsålderns period IV), samt keramik (av vilka några kunde dateras till stridsyxekulturen). Peter Skoglund studerade senare kistan, och skickade några av de oidentifierade metallföremålen till analys. Dessa visade sig då vara senneolitiska armringar av kopparlegering. I en artikel tolkade Skoglund stolphålen som resterna av ett neolitiskt kult- eller dödshus.[sv]
Arkeologisk undersökning [sv]
I samband med ett vägbygge på 1920-talet hade stora delar av hällkistan Kalvsvik 26 och dess röse krossats och använts som makadam. År 1946 gjorde därför chefen för Smålands museum, Jan Erik Anderbjörk, en arkeologisk undersökning av hällkistan tillsammans med hembygdsföreningen i Kalvsvik. Kistan var 6,5 m lång och hör till de större i Kronobergs län. Bredden var intill 0,7 m och djupet ca 1 m. Vid undersökningen framkom två flintdolkar (M 14383 och 14384), en flintskrapa (M 14397), ett kärnfragment i flinta (M 14398), samt gravmaterial i form av en mindre mängd brända ben (M 14399).[sv]
Under år 2000 undersöktes en del av en trattbägarboplats inom RAÄ 218 i Växjö socken. Då det i närområdet finns ett oregistrerat område med förmodade lertäktsgropar togs två lerprover med sticksond. Leran och en av skärvorna från ett TBK-kärl ICP-analyserades sedan för att utreda huruvida leran i kärlet var hämtad lokalt eller ej.[sv]
Inventering [sv]
Fem bitar flinta, inklusive en bit Kristianstadsflinta. Information från Fornsök: 1 skivskrapa av sydskånsk flinta, 4 avslag och splitter av samma material. Dessutom 1 avslag Kristianstadsflinta och 1 kvartsavslag. Inom området iakttogs även skörbränd sten samt 1 kulturlager (?). Registrerades 2004.[sv]