Arkeologisk förundersökning [sv]
På uppdrag av Länsstyrelsen i Kronoberg utförde Smålands museum en arkeologisk förundersökning av fornlämning 213 i Angelstads socken, Ljungby kommun. Fornlämningen bestod av en övergiven gårdstomt. Syftet med förundersökningen var att fastställa omfattning, innehåll och avgränsning av gårdstomten, samt undersöka om andra under mark dolda fornlämningar förekom inom området. Platsen rymde lämningar av mänskliga aktiviteter från skilda tidsperioder, främst stenålder och nyare tid. Platsen var dock mycket skadad av plöjning varför dess informationspotential var begränsad. Ytterligare antikvariska insatser rekommenderas inte.[sv]
Arkeologisk förundersökning [sv]
Under mitten av maj 2016 genomfördes en arkeologisk förundersökning inom delar av boplatsen RAÄ 263 samt stensättningen (nu skärvstenshögen) RAÄ 63:2 i Bergunda socken, Växjö kommun. Stensättningen RAÄ 63:2 som låg strax sydväst om boplatsen avtorvades för att närmare avgränsa dess storlek och klargöra dess karaktär. Boplatsen utgjordes av 20 härdar, 5 kulturlager, 2 stolphål/nedgrävningar samt en 1 kokgrop. Dateringarna visade en relativt stor spridning, dock verkar mesolitikum vara huvudperiod. Den påträffade kokgropen och en av härdarna daterades till äldre bronsålder respektive senneolitikum. De två ytorna med kulturlager var omfattande och fyndmaterialet skilde sig åt mellan de två ytorna. I det norra kulturlagret framkom endast slaget stenmaterial, medan lagret i den södra delen innehöll såväl slaget stenmaterial som keramik och brända ben. Sammantaget dominerade det litiska materialet med totalt 189 fynd, främst avslag men även spån, mikrospån, kärnor och skrapor. Råmaterialsammansättningen på det litiska materialet var blandat och bestod av kvarts, kvartsit, porfyr, sydvästskandinavisk flinta samt kristianstadflinta. Ser man till det litiska materialet var de daterbara artefakterna från mesolitikum. Det fanns inget av detta material som med säkerhet kunde dateras till neolitikum. Inom den södra kulturlagerytan påträffades däremot keramik från ett mellanneolitiskt trattbägarkärl, dekorerat med snedställda rektangulära gropar.[sv]
Arkeologisk förundersökning [sv]
Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med nyöppning av en igensatt portal i Domkyrkans nordvästra travé, gjordes en arkeologisk förundersökning. Grundmurar samt medeltida gravar framkom.[sv]
Arkeologisk förundersökning [sv]
Med anledning av en planerad exploatering har en förundersökning genomförts inom delar av gravfältet L1953:7856 och fastigheten Öjaby 4:7. Inom förundersökningsområdet fanns minst 17 gravar/stensättningar och 11 av dessa rensades fram helt eller delvis. Ingen av gravarna undersöktes, men vid framrensningen hittades brända ben vid och på sex av stensättningarna. Benmaterialet utgjordes av både människo- och djurben. Vid en av stensättningarna hittades en vit pärla. Fyra brända ben daterades till perioden vendel- och vikingatid.[sv]
Arkeologisk förundersökning [sv]
Under sensommaren 1990 undersöktes en skadad hällkista med rösebotten belägen vid Telestad, söder om Växjö. Den hade tidigare undersökts 1892 av Carl Wibling, som fann två skafthålsyxor samt en dolk eller spjutspets av flinta. Röset hade före det plundrats på sten, som malts ned till makadam och använts vid vägbygge. Platsen var dessutom belamrad med skräp och avfall. Själva kistan var mycket omrörd och skadad. Den var orienterad i nord-syd, men eventuell gradavvikelse gick ej att fastställa. Den centrala delen var genomgrävd, men ändarna verkade relativt orörda. Här påträffades rester av ett stenlagt golv. Anläggningarna bestod för övrigt av brandgravar, troliga brandgravar, stolphål, anläggningar utan fynd, samt större gropar. Fynden bestod av brända ben, föremål av brons (varav en pilspets kunde dateras till bronsålderns period IV), samt keramik (av vilka några kunde dateras till stridsyxekulturen). Peter Skoglund studerade senare kistan, och skickade några av de oidentifierade metallföremålen till analys. Dessa visade sig då vara senneolitiska armringar av kopparlegering. I en artikel tolkade Skoglund stolphålen som resterna av ett neolitiskt kult- eller dödshus.[sv]
Arkeologisk utredning [sv]
Inför byggnationen av ett nytt bostadsområde på söder i Växjö gjordes en frivillig arkeologisk utredning. Då delar av det tänkta byggnationsområdet sträckte sig in i den fossila åkermarken RAÄ 273, gjordes även en mindre förundersökning. Utredningens resultat visar att under mark dolda fornlämningar förekom inom området. På en markerad förhöjning påträffades fyra tämligen kraftiga stolphål. Dessa stolphål var symetriskt placerade och stammar sannolikt från ett förhistoriskt hus. Även andra, mer diffusa, lämningar påträffades på förhöjningen. Ett av områdena där Smålands museum förordade en arkeologisk förundersökning utgjordes av en liten höjdrygg i anslutning till den forna strandlinjen. Förundersökningen visade att det fanns en boplats under markytan, med spår av härdar, härdgropar, stolphål, gropar, kulturlager och fynd av flinta och keramik.[sv]
Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med utbyggnaden av Linnéuniversitetet i början av 2000-talet gjordes en arkeologisk förundersökning inom de förhistoriska boplatsområdena RAÄ 351 (senare uppdelad i kv. Professorn och kv. Prefekten) och RAÄ 352, Växjö socken.[sv]
Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med en planerad bostadsbyggnation inom den nordöstra delen av fornlämningen RAÄ 218:1, framkom spår av en förhistorisk boplats. Spåren utgjordes av spridda stolphål, härdar, gropar och rännor. Dessa tolkades som den östra utkanten av boplatsen inom Kv. Seglaren, som utgjorde den nordvästra delen av boplatsen RAÄ 218:1. Tre härdar och en härdgrop daterades till perioden yngre bronsålder – romersk järnålder, vilket stämde väl överens med dateringarna från boplatsens västra del. Kulturparken Småland gjorde mot bakgrund av undersökningens resultat, bedömningen att det inte behövdes ytterligare arkeologiska undersökningar inom exploateringsområdet.[sv]
Arkeologisk förundersökning [sv]
När Kv. Seglaren skulle bebyggas med bostäder, berördes ett område med boplatslämningar i norra delen av RAÄ 218:1 i Växjö socken. Boplatsen påträffades redan år 1990 i samband med en undersökning av den närliggande hällkistan RAÄ 18. Förundersökningen, som omfattade sluttningen norr om Torpavägen och väster om RAÄ 18, visade att det fanns över 90 boplatslämningar och 10 odlingslämningar inom exploateringsområdet. Anläggningarna daterades från mellersta bronsålder till och med förromersk järnålder och keramiken till mellanneolitikum respektive yngre bronsålder.[sv]
Arkeologisk förundersökning [sv]
Under hösten 2012 utfördes även en mindre undersökning i Växjö, i samband med en reparation av en el-/teleledning inom Stortorgets nordöstra del. Denna sammanfogades med rapporteringen från undersökningarna i Norrgatan samma år. De bebyggelselämningar som framkom var framförallt källare från 1600-talet, en högmedeltida källargrop, en del av en husgrund, samt delar av ett flertal gårdsplaner. Hela stadsområdet förefaller ha tagits i bruk under medeltiden, om än på ett extensivt sätt. Vid förundersökningen påträffades även spår av verksamhet på platsen under äldre järnålder, bland annat en större härd. Förmodligen har det nuvarande stadsområdet varit integrerat i det kulturlandskap från brons- och järnålder som fortfarande finns bevarat i omgivningarna runt dagens Växjö.[sv]
Arkeologisk utredning [sv]
Inför en planerad exploatering inom fastigheten Uppvidinge-Lenhovda 112:1 genomfördes en arkeologisk utredning steg 2, samt förundersökning. Vid undersökningarna som berörde fornlämningarna L1954:6039, L2022:5606, L2022:5607, L2022:5608, L2022:5788, L2022:5782, L2022:5776, L2022:5759, L2022:6792, L2022:5758 och L2023:496, framkom fossil åkermark, kolbottnar och boplatser.[sv]
Arkeologisk förundersökning [sv]
Inför en eventuell exploatering på den så kallade Telestadshöjden (Växjö 13:32) gjordes en översiktlig arkeologisk förundersökning (FU1) år 2013. Denna omfattade den södra delen av boplatsen RAÄ 218:1 (Växjö socken). Ett stort antal anläggningar i form av stolphål, gropar, härdar och kokgropar framkom inom hela fornlämningsområdet och ytterligare undersökningar förordades inom två delområden. Den norra delen av RAÄ 218 undersökts redan år 2001 och 2011 (Smålands museum rapport 2004:11, samt 2012:7).[sv]
Arkeologisk förundersökning [sv]
Inför en eventuell exploatering på den så kallade Telestadshöjden (Växjö 13:32), gjordes en fördjupad arkeologisk förundersökning inom RAÄ 218 (Växjö socken) år 2017. Förundersökningen omfattade fem, små delområden inom det tidigare översiktligt undersökta området (se M 67755). Inemot 160 anläggningar i form av stolphål, gropar, härdar, härdgropar och kokgropar framkom. Även ett långhus daterat till förromersk järnålder/äldre romersk järnålder, kunde identifieras. Den norra delen av RAÄ 218 undersökts redan år 2001 (Smålands museum rapport 2004:11).[sv]
Arkeologisk förundersökning [sv]