Schaktkontroll [sv]
Den 16-17 maj 1989 företog Smålands Museum en schaktkontroll och arkeologisk undersökning i samband med nybyggnation av tomter. Ytan motsvarade ett 35x125 meter stort område inom Angelstad 10:2 i Angelstad socken. Fyra härdar påträffades och undersöktes. Ett kolprov daterades till 1780±100 BP (ST 12278), d.v.s. Romersk järnålder.[sv]
Arkeologisk undersökning [sv]
I samband med en arkeologisk studiecirkel år 1991 - 1992, gjordes en arkeologisk dokumentation av några murpartier till Berga gamla kyrka. Den medeltida kyrkan revs omkring år 1820 för att ge plats åt den nuvarande kyrkan strax norr om den gamla. Två schakt grävdes för hand över långhusets sydvästra del vid torn och långhus och ett schakt över kyrkans sydöstra del vid kor och absid. Anslutningen mellan långhuset och tornet visade att dessa uppförts samtidigt, men att koret ursprungligen haft ett rakt avslut. Under absiden framkom järnslagg med bottenskållor och fastsintrad lera, sotlager, skörbränd sten, rödbränd sand, träkol och sjömalm, vilket möjligen kan tolkas som en smedja använd under kyrkans byggtid. I schakten fanns tio gravläggningar, samt fem mynt från 1600- och 1700-talet. Små putsfragment med färgspår i gult, rött och ockra framkom i anslutning till koret, vilket gav en antydan om att koret kan ha varit målat.[sv]
Schaktövervakning [sv]
I samband med nedläggande av ett nytt avloppssystem samt anläggandet av en scen inom Berga hembygdsförening på Prästtorp 1:42 i Ljungby kommun genomfördes en schaktningsövervakning. Inom ytan för hembygdsföreningens område fanns ett flertal registrerade fornlämningar. En hög (RAÄ Berga 24:1), en boplats (RAÄ Berga 63:2) samt ytterligare tre fornlämningar. Vid den genomförda schaktningsövervakningen återfanns inga arkeologiska kontexter eller fynd.[sv]
Schaktövervakning [sv]
I samband med omläggningen av trappan till Berga kyrka gjordes en arkeologisk schaktningövervakning. Resultatet visar att marken vid trappan har fyllts ut och jämnats till. I den plana etagen mellan trappavsatserna in till kyrkogården fanns spår efter en äldre nergrävning in mot kantstenen i ett ursprungligt skikt med orangeaktig sand. Sannolikt är nedgrävningen kopplad till en äldre trappkonstruktion då denna tydligt sammanföll med de större kantstenarna. I två rutor som grävdes och tangerade nergrävningen påträffades en bit av en kritpipa, ett mindre obränt benfragment samt några små bitar tegel. Denna del av trappan låg ca 1 meter under dagens marknivå för kyrkogården och även delvis utanför kyrkogårdsmuren, vilket kan jämföras med undersökningen av boplatsen Berga 64:1 år 1983, där det kunde konstateras att delar av kyrkogården hade fyllts ut med ca 1 m massor. Inga spår efter gravar påträffades men sannolikt kan de små obrända ben som hittades kopplas till kyrkogården. Inga anläggningar framkom som går att härleda till den äldre boplatsen.[sv]
Arkeologisk förundersökning [sv]
Inför byggnation i närheten av Berga kyrka, förundersökte Smålands museum en mindre del av av boplatsen RAÄ 64:1 år 2001. Denna boplats har tidigare delundersökts år 1982 och 1984, men har aldrig avgränsats. Boplatsen daterades då till perioden 950 - 1100-tal. Utifrån resultaten av de tidigare delundersökningarna och områdets topografi antogs boplatsen kunna ha omfattat stora delar av höjden kring kyrkan. Endast en liten del av området har undersökts. Vid förundersökningen år 2001 hittades boplatslämningar som daterades till perioden folkvandringstid/vendeltid.[sv]
Arkeologisk utredning [sv]
År 1982 undersöktes boplatslämningar från järnåldern inom Berga kyrkogård (RAÄ Berga 64:1). Boplatsen påträffades vid grävning av en ny grav inom en ej tidigare utnyttjad del av kyrkogården. Fornlämningen var inte känd sedan tidigare och länsantikvarien beslöt då, att en undersökning skulle komma till stånd. Boplatsomrâdet låg på en en liten moränhöjd där Berga kyrka och kyrkogård legat sedan tidig medeltid. Vid undersökningen framkom ett 4x4 m stort grophus och fyndet av en sländtrissa som visar att huset bland annat annat kan ha använts för textilhantverk. Utanför huset fanns härdar för matlagning och fragment av keramikkärl. Efter att huset brunnit ner fylldes grophuset igen och täcktes av ett kulturlager. Över det fanns härdar och delgelfragment som antydde att metallhantering skett på platsen.[sv]
Arkeologisk förundersökning [sv]
På uppdrag av Länsstyrelsen i Kronoberg utförde Smålands museum en arkeologisk förundersökning av fornlämning 213:1 i Angelstads socken, Ljungby kommun. Fornlämningen bestod av en övergiven gårdstomt. Syftet med förundersökningen var att fastställa omfattning, innehåll och avgränsning av gårdstomten, samt undersöka om andra under mark dolda fornlämningar förekom inom området. Platsen rymde lämningar av mänskliga aktiviteter från skilda tidsperioder, främst stenålder och nyare tid. Platsen var dock mycket skadad av plöjning varför dess informationspotential var begränsad. Ytterligare antikvariska insatser rekommenderas inte.[sv]
Efterundersökning [sv]
I samband med schaktningsarbeten för en ny parkeringsplats vid Bolmsö kyrka år 2001, hittades spår av en förhistorisk boplats. Inom 300 kvadratmeter kunde 83 stolphål, 13 gropar och en större grop mätas in. Den stora mängden anläggningar och fynd av slagg och ugnsfragment, visade att platsen varit en central del av en boplats med järnframställning under framförallt vendeltid.[sv]
Arkeologisk utredning [sv]
Inför en planerad utbyggnad av ett industriområde i Eka, strax norr om Ljungby tätort, utförde Smålands museum en arkeologisk utredning 1993. Som en del i denna grävdes fem schakt, inom Eka byläge och på den höjdrygg som utgjort Eka bys åkermark. Inom båda områdena fann man stolphål och gropar. Bland fynden fanns svartgods, inklusive en skärva av äldre svartgods, sk Östersjökeramik (som dateras till 1000-1100-talet). Dessutom fann man en skärva inhemsk keramik av yngre järnålderstyp.[sv]
Arkeologisk utredning [sv]
Inför planeringen av ett nytt industriområde vid Eka nordväst om Ljungby norra trafikplats, genomfördes en arkeologisk utredning steg 2. Denna omfattade sökschaktning efter boplatser och kartering av sex fossila åkermarksområden, där det inom fyra av dem genomfördes dateringar för att närmare bedöma fornlämningsstatus. I utredningen ingick det även att undersöka om det fanns äldre bevarade sammanhang inom gårdstomten Ekalund, att bedöma status på två möjliga stensättningar, att bedöma datering på en byggnadsgrund, samt att undersöka status på en källa med tradition.[sv]
Arkeologisk förundersökning [sv]
Inför anläggandet av ett industriområde vid Eka, norr om Ljungby tätort, utförde Smålands museum arkeologisk förundersökning 1994. Vid undersökningen framkom spår av en förhistorisk boplats (RAÄ 60:1) och bestående av stolphål, härdar och härdgropar. Två kolprover daterades till mellersta bronsålder. Den medeltida bytomten tycks ha varit koncentrerad till platån uppe på höjdryggen, men området var stört av sentida bebyggelse och modern markbearbetning. Vid undersökningen framkom sju stolphål som möjligen varit hörnet på ett hus. Man hittade också anläggningar och fynd som troligen hör till 1700- och 1800-tal, inklusive keramik, porslin och glas.[sv]
Arkeologisk förundersökning [sv]
Inför anläggandet av ett industriområde vid Eka/Ekalund i nordvästra kanten av Ljungby, genomfördes en arkeologisk förundersökning år 2021. Undersökningen berörde en fossil åkermark (L1951:222), två by-/gårdstomter (L1954:8593, L1954:8592), fyra boplatser (L2019:5986, L2019:5980, L2019:5978 och L2022:821), samt en härd (L2022:1487). Fynd och dateringar visade att sporadisk bebyggelse bör ha funnits under stenåldern, brons- och äldre järnålder och att kontinuitet i bebyggelsen antagligen funnits från yngre järnålder till långt fram i historisk tid.[sv]
Arkeologisk forskningsundersökning [sv]
I maj år 2016 genomfördes en publik arkeologisk forskningsundersökning inom den gropkeramiska bolatsen på Gettersö i Bolmen (RAÄ 125, Annerstad socken). Undersökningen gjordes i form av en studiecirkel för allmänheten. För att göra så lite skada som möjligt på fornlämningen grävdes ett 15-tal rotvältor. Ansvariga för undersökningen var Kulturparken Småland och Carl Persson Fornforskaren AB. Som medarrangörer var även Kronobergs arkeologiska förening. Undersökningen visade att boplatsspår förekom på hela ön, över 143 meters ekvidistans. En höjd som motsvarar vattennivån under mellanneolitikum. Fyndmaterialet av flinta, keramik och bergart lämpade sig väl för analyser som visade att olika aktiviteter gjorts på olika delar av ön. Utöver fynden från den gropkeramiska boplatsen framkom även historiska spår av järnframställning och metallhantverk inom en begränsad yta på ön (Alering & Persson 2017).[sv]
Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med en ledningsdragning genom gravfältet RAÄ 12:1 genomfördes en arkeologisk förundersökning. Gravfältet omfattar ett hundratal högar och bör dateras till yngre järnålder. Förundersökningen genomfördes på en mindre sträcka inom gravfältets nordöstra del. Ledningen skulle här gå mellan två av gravarna. I schaktet framkom ett stolphål samt delar av en två meter lång nedgrävning. Den senare kan möjligen ha varit en skelettgrav. För att undvika ingrepp i denna misstänkta grav ändrades ledningsdragningen något, varvid förundersökningen resulterade i att några gravkonstruktioner inte blev skadade. Inga fynd tillvaratogs.[sv]
Delundersökning [sv]
I samband med rätning av vägen mellan Lagan-Vittaryd-Dannäs gjordes en arkeologisk delundersökning år 1957. Grav 13 och 14 undersöktes och utöver brända ben och rester av gravbålet framkom pärlor och andra fynd från yngre järnålder. Efter undersökningen togs de båda gravarna bort.[sv]
Arkeologisk undersökning [sv]
År 2012 gjordes en arkeologisk undersökning inom Hallsjös gamla bytomt, Hallsjö 6:1 (RAÄ 133, Dörarp sn). Undersökningen var viktig eftersom mycket få bytomter är undersökta i Kronobergs län. De äldsta lämningarna daterades till vendeltid och visade en bebyggelse med fyra utspridda gårdsenheter vars läge föreföll vara relativt konstant fram till tidig medeltid. Till gårdarna hörde sannolikt även en närliggande järnproduktionsplats. Gårdarna låg orienterade efter en väg i nord-sydlig riktning, vilken
skilde bebyggelsen från ett höggravfält i väster, ytterligare längre västerut låg Lagan, som tillsammans med vägen var två viktiga kommunikationsleder i bygden. Övergången mellan vikingatid och tidig medeltid innebar en stor strukturell förändring av bebyggelsen på platsen. Det tidigare relativt fasta
bebyggelsemönstret bröts och några av gårdsenheterna flyttades och kunde inte längre ses inom undersökningsområdet. Den oregelbundna strukturen med utspridda gårdar inom ett bestämt område bibehölls, men det är troligt att man under loppet av 1000-talet slog samman gårdsenheter.[sv]
Arkeologisk utredning [sv]
Arkeologisk utredning [sv]
Inför en planerad vattenledning mellan Bergaåsen, Hallsjö, och Växjö, gjordes en arkeologisk utredning. Som del i etapp II gjordes utredningsgrävningar på elva platser som kunde vara möjliga boplatser. På fyra av utredningens områden framkom förhistoriska fynd (Omr. 107, 3, 114 och 120) från boplatslämningar, men ingen av dem verkar ha fått RAÄ-nummer.[sv]
Kulturhistorisk förstudie [sv]
Inför planerna på en vattenledning från Bergaåsen i nordvästra delen av Kronobergs län till Växjö, utfördes en översiktlig kulturmiljöutredning.[sv]
I arbeid...