/ Förundersökning[sv]
Arkeologisk förundersökning är nästa steg efter en utredning och syftar till att avgränsa fornlämningens utbredning och klargöra lämningens karaktär och struktur. Här gäller det att få en bra kännedom om lämningen så att länsstyrelsen kan göra en bedömning om lämningen ska bevaras eller inte. Om byggplanerna fullföljs används förundersökningens resultat till grund för planeringen av en särskild undersökning. Om förundersökningen dock endast påvisar sporadiskt förekommande lämningar, eller att en särskild undersökning inte bedöms kunna ge ytterligare information om fornlämningen, kan förundersökningen vara det avslutande steget i det arkeologiska fältarbetet.[sv]
/ Särskild undersökning[sv]
Särskild undersökning är den avslutande undersökningen och dokumentationen av en lämning. Inför grävningen utarbetas en plan utifrån förundersökningens resultat. I undersökningsplanen beskrivs metoder, ambitionsnivå, tidsåtgång och kostnader. Där presenteras även de frågeställningar som man hoppas att resultatet från undersökningen ska ge svar på. Vid undersökningen används oftast mer förfinade grävmetoder och analyser för att klargöra vilka verksamheter som förekommit på platsen samt när och hur länge dessa aktiviteter pågick. Detta är oftast den mest kostsamma undersökningen och många gånger måste arkeologen göra grova prioriteringar, vilket medför att vissa delar av lämningen undersöks noggrannare än andra delar.[sv]
/ Särskild utredning[sv]
Särskild utredning innefattar förberedande kart- och arkivstudier över ett större område där det planeras ett markingrepp. Därefter genomförs en specialinventering av området och i vissa fall grävs även mindre sökschakt. Utredningens syfte är att fastställa förekomsten av fornlämningar inom utredningsområdet och därmed vara ett beslutsunderlag för länsstyrelsen. Om länsstyrelsen därefter fattar ett beslut om exploatering inom ett område där fasta fornlämningar förekommer följs utredningen av en förundersökning.[sv]