Kronobergs slottsruin. RAÄ, Växjö 93:1, SM. M 17000 - M 17001 (1935 - 1943) [sv]
Andre språk: Kronobergs slottsruin. RAÄ, Växjö 93:1, SM. (svensk)
Beskrivelse
Åren 1935 - 1943 gjordes omfattande konserverings- och restaureringsarbeten på Kronobergs slottsruin (RAÄ 93 i Växjö sn) och i samband med det även arkeologiska undersökningar. De genomfördes i och utanför slottet, i vallgraven, liksom på Stall- och Vaktholmen. Undersökningarna rapporterades aldrig, men fynden som framkom omfattade byggnadsdetaljer, vapen- och rustningsdetaljer, jakt- och fiskedetaljer, redskap för hantverk och jordbruk, dräktfragment och läderföremål, hästutstyrsel, delar av...
Ansvarlig forvalter
Kulturparken Småland (Museum) [sv] forvalter informasjonen på denne siden
Lisens
Navngivelse (CC BY)
gjelder informasjonen på denne siden
Sist lagret
16.01.2025 14:38:00
Publisert
Status
![Smålands museums fotoarkiv[sv]](https://ems.dimu.org/image/013AmsuQ3our?dimension=1200x1200)
Navn
Kronobergs slottsruin. RAÄ, Växjö 93:1, SM.
Svensk
Identitet
M 17000 - M 17001
Undersøkelsestype
Svensk
Anledning
Svensk
Beskrivelse
Åren 1935 - 1943 gjordes omfattande konserverings- och restaureringsarbeten på Kronobergs slottsruin (RAÄ 93 i Växjö sn) och i samband med det även arkeologiska undersökningar. De genomfördes i och utanför slottet, i vallgraven, liksom på Stall- och Vaktholmen. Undersökningarna rapporterades aldrig, men fynden som framkom omfattade byggnadsdetaljer, vapen- och rustningsdetaljer, jakt- och fiskedetaljer, redskap för hantverk och jordbruk, dräktfragment och läderföremål, hästutstyrsel, delar av köks- och serveringsföremål, så väl som vardagsföremål och personliga ting. Saker som ger en bild av livet under 1400-talet till mitten av 1600-talet.
I skriftligt material förekommer namnet Kronoberg första gången år 1351 som manerio episcopi Kronobergh, alltså som biskopens huvudgård. Namnet antyder genom tyskans krone – befästning, att gården redan då kan ha fått någon enklare form av försvarsverk. Om manerio episcopi Kronobergh låg på platsen för borgen, eller platsen för dess närliggande ladugård, är dock inte klarlagt. Först på 1440-talet finns det skriftliga belägg för befästningsarbeten i sten på borgen och även det äldsta arkeologiska fyndmaterialet är från 1400-talets första hälft. Om en äldre träborg kan ha byggts på ön är dock oklart. Sannolikt gjordes 1930- och 40-talets arkeologiska undersökningar inte till kulturlagrens botten.
Den äldsta borgen vi känner till från platsen var en kastellborg med hörntorn, ett stengrundshus, samt enklare träbyggnader placerade i en kvadratisk form. Efter Gustav Vasas reformation och det efterföljande bondeupproret som kommit att kallas för Dackefejden, var Kronoberg inte längre en biskopsborg utan centrum för ett kungligt fögderi. Borgen förstärktes därför på 1540-talet med starka murar, kraftiga hörnrondeller och vallgrav. Det blev en modern Vasaborg som skulle förhindra inhemska uppror och danska härjningar mot den växande centralmakten i Stockholm. Redan under 1600-talets första hälft minskades dock slottets betydelse som gränsfästning mot Danmark. Underhållet blev eftersatt och tegel bröts från slottet, trots att det fortsatte att vara centrum för ståthållaren och skatteindrivningen i södra Småland. I samband med 1634 års inrättande av landshövdingeämbetet, vilket innebar ett system där ämbetsmän fick lön istället för gods och gårdar, valde landshövdingen att bo på Kronobergs kungsgård och senare i de nya ämbetslokalerna vid Växjö stortorg. Slottet användes slutligen för administrativa uppgifter eller som ekonomihus, men efter freden i Roskilde år 1658 bör det helt ha mist sin funktion som gränsfästning och år 1681 var slottet helt i ruiner (Tuulse 1951).
I skriftligt material förekommer namnet Kronoberg första gången år 1351 som manerio episcopi Kronobergh, alltså som biskopens huvudgård. Namnet antyder genom tyskans krone – befästning, att gården redan då kan ha fått någon enklare form av försvarsverk. Om manerio episcopi Kronobergh låg på platsen för borgen, eller platsen för dess närliggande ladugård, är dock inte klarlagt. Först på 1440-talet finns det skriftliga belägg för befästningsarbeten i sten på borgen och även det äldsta arkeologiska fyndmaterialet är från 1400-talets första hälft. Om en äldre träborg kan ha byggts på ön är dock oklart. Sannolikt gjordes 1930- och 40-talets arkeologiska undersökningar inte till kulturlagrens botten.
Den äldsta borgen vi känner till från platsen var en kastellborg med hörntorn, ett stengrundshus, samt enklare träbyggnader placerade i en kvadratisk form. Efter Gustav Vasas reformation och det efterföljande bondeupproret som kommit att kallas för Dackefejden, var Kronoberg inte längre en biskopsborg utan centrum för ett kungligt fögderi. Borgen förstärktes därför på 1540-talet med starka murar, kraftiga hörnrondeller och vallgrav. Det blev en modern Vasaborg som skulle förhindra inhemska uppror och danska härjningar mot den växande centralmakten i Stockholm. Redan under 1600-talets första hälft minskades dock slottets betydelse som gränsfästning mot Danmark. Underhållet blev eftersatt och tegel bröts från slottet, trots att det fortsatte att vara centrum för ståthållaren och skatteindrivningen i södra Småland. I samband med 1634 års inrättande av landshövdingeämbetet, vilket innebar ett system där ämbetsmän fick lön istället för gods och gårdar, valde landshövdingen att bo på Kronobergs kungsgård och senare i de nya ämbetslokalerna vid Växjö stortorg. Slottet användes slutligen för administrativa uppgifter eller som ekonomihus, men efter freden i Roskilde år 1658 bör det helt ha mist sin funktion som gränsfästning och år 1681 var slottet helt i ruiner (Tuulse 1951).
Svensk
Tidsperiode
1935 - 1943?
Primært språk
Sted
, , Småland, Kronoberg, Växjö, Växjö, Kronobergs Slottsruin, stg 826, Växjö 93:1 (Sverige (SE)) [sv]
Organisasjoner
Foregått av
Minimal høyde
163
Maksimal høyde
165
Har undersøkt (URL)
Har undersøkt (id)
RAÄ: L1953:1685
Geodata
6310885, 487519, - SWEREF 99 TM (EPSG:3006) [sv]
Rapport
Kontoret för Keramiska studier. Rapport 161, 2020
Svensk
Datering/kulturminnetype
Senmiddelalder (1350 e. Kr [sv] - 1500 e. Kr [sv])
Nyere tid (1500 e. Kr [sv] - 2099 e. Kr [sv])
1350?
1658
Se resultat.
Museum
Smålands museum (Museum) [sv]
De arkeologiska fynden registrerades i två serier, M 17000 och M 17001, med tusentals undernummer. Serien M 17000 omfattar fynd av silver, brons/koppar eller mässing, bly eller tenn, ben/horn, glas, keramik, karneol, jet, sten, tegel och läder. Serien M 17001 utgörs av järnföremål.
Referanse
Arkivreferenser: Smålands museum fotoarkiv, Paul Boberg - Kronobergs slottsruin
Svensk
Arkivreferenser: Äldsta skriftliga belägg för namnet Kronoberg som avslöjar dess ställning som biskopens huvudgård. "In manerio.... episcopi Kronobergh" Acta Pontificium Svecica I: 1 397;jmf även ibm 547 och Diplpmatriom Suecanum (DS) 5143. Ur: Larsson, Lars-Olof (1975) Det medeltida Värend. Studier i det medeltida gränslandets historia fram till 1500-talets mitt. Kronobergsboken 1974 - 75.
Svensk
Litteratur: Arcadius, C.O. (red.) 1912. Kronobergs slott. I: Ur Värends historia: bidrag till kunskapen om vår hembygd. s. 45-55. Växjö: Smålandsposten.
Svensk
Litteratur: Tuulse, A. 1951. Kronobergs slottsruin. Stockholm: Wahlström & Widstrand
Svensk
Litteratur: Tuulse, Armin & Larsson, L-O. 1986. Kronobergs slottsruin. Omarb. uppl. Stockholm: Riksantikvarieämbetet
Svensk
Rapport: Alering, Å. 2019. Arkeologisk fotodokumentation år 2018 Bevarade lämningar i Borgstugan på Kronobergs slottsruin RAÄ 93:1 Växjö socken Växjö kommun Kronobergs län Småland. Smålands museum rapport 2019:6
Svensk
Webreferanse
Primus Huvudpost
A401204E-769A-45E1-8E83-02B36C70BA9A
Primus Accession
ACC.1960-01
DigitaltMuseum
M 17000 - M 17001
Administrativt notat
Förvärv: M 17000 och M 17001-serien sammanhör och är samtidigt förvärv 1960-12-10 (Dnr 883/60 ATA). Flertalet av föremålen hade då katalogiserats i Rune Norbergs fyndförteckning. Fynden inskrivna i Smålands museums huvudbok år 1962.
Svensk
Uuid
c378299a-556b-4dc7-8dd5-75974c2f6268
ACL (rettigheter)
6c3213cb-b642-4d7b-85b7-0a6b92e0edee_SHARED
Status
Publisert
| Status | Lagret av | Tidspunkt |
|---|---|---|
| Publisert | Åsa Alering (Kulturparken Småland[sv]) | 10.06.2024 14:07:12 |
| Godkjent | Åsa Alering (Kulturparken Småland[sv]) | 28.05.2024 14:02:11 |
| Til vurdering | Ulf Bodin (KulturIT AS) | 23.05.2024 13:34:07 |
Datasett
Plassholdere
Nei
Ansvarlig forvalter
Opprettet av
Bidrag fra
| Åsa Alering (Kulturparken Småland[sv]) | Kulturparken Småland (Museum) [sv] | 16.01.2025 14:38:00 |
| Ulf Bodin (KulturIT AS) | KulturIT AS | 14.01.2025 09:12:39 |
Godkjente forslag
Antall poster per type
Benyttes av (Primus/Digitalt Museum)
Benyttes av (abonnement)
Deles i mapper
Opprettet av
Opprettet
08.05.2024 09:01:16
Sist lagret av
Sist lagret
16.01.2025 14:38:00
Statusendring
| Status | Lagret av | Tidspunkt |
|---|---|---|
| Publisert | Åsa Alering (Kulturparken Småland[sv]) | 10.06.2024 14:07:12 |
| Godkjent | Åsa Alering (Kulturparken Småland[sv]) | 28.05.2024 14:02:11 |
| Til vurdering | Ulf Bodin (KulturIT AS) | 23.05.2024 13:34:07 |
Tidligere lagret
I arbeid...